Interaktiva skrivtavlor – ett presentationsverktyg av många

En första reflektion kring tekniken som användes i mässmontrarna på SETT2013 indikerar att den interaktiva skrivtavlan finns kvar, men blir allt mindre (storleksmässigt). Det fanns även fler sk interaktiva projektorer som går att använda mot vilken yta som helst – vägg, bord etc. Tavlor av märket Smartboard verkar dominera den svenska marknaden – då främst inom skolvärlden. Hur det ser ut i universitetsvärlden – det är svårare att greppa eftersom den typen av teknik inte riktigt slagit sig in på allvar i en miljö där overheadkulturen är extremt stark samt att mycket AV-utrustning oftast behöver bokas som ett tillägg, det finns inte i alla salar från start.

Oavsett förutsättningar – så bör vi som universitet erbjuda IKT-utrustning som ligger i linje med det våra studenter kommer möta i arbetslivet – oavsett om det är som lärare, psykolog, affärsjurist eller ekonom. Den interaktiva skrivtavlan är en del i denna IKT-utrustning, något som känns mest relevant för våra blivande lärare, men även för andra med intresse för presentationsteknik. Vi erbjuder workshops med jämna mellanrum och vi kan dra ett antal slutsatser av dessa.

Vi har två interaktiva skrivtavlor (det finns fler på andra ställen på LiU) av märkena Activboard och Smartboard. 9 ggr av 10 används tavlorna till något av följande (eller i kombination med varandra):

1.) Visa film (YouTube, TED, korta videoklipp – oftast från internet)
2.) Visa en presentation eller dokument med text- och bildelement (Powerpoint/Keynote)
3.) Att tillsammans med en högtalarmikrofon och webcam köra videokonferenser – oftast med hjälp av Adobe Connect.

Det interaktiva momenten är det få som faktiskt använder – dels är många inkörda redan på navigeringstekniken från surfplattorna – det funkar inte på tavlorna. Då ger en del upp och använder mus och tangentbord istället.

Dels krävs det kalibrering av pennorna innan användning – det hinns inte alltid med, och då skriver man hellre på en whiteboard vid sidan av. Sen tar många med sig sina egna datorer – och då krävs några steg till för att få till den interaktiva biten (installera mjukvara) och den tröskeln tar sig få över vid kortare workshops. Vi visar – men få vågar pröva själva. Smartboard har fler varit i kontakt med och där är modet något bättre än med Activboard.

Slutsats: 9 ggr av 10 hade det räckt med en projektor, ett stabilt nät och dator. Och förstås hyfsade högtalare – men många distribuerar ljud via den egna datorns högtalare.

Det som dock talar för de interaktiva skrivtavlorna är att det oftast är nära sammanknutet med lärresurser, handledning och material som går att använda i undervisning (främst för lägre åldrar förskola till åk 9). Smartboard har även nyligen lanserat en app, medan Activboard lanserar ett ActivTable. Det är främst i lägre åldrar och/eller i kombination med responssystem (mentometerutrustning) som den interaktiva delen kommer till användning, även om det givetvis går att använda det med äldre elever – men det kan krävas lite extra tänkande för att hitta dit. En interaktiv skrivtavla är svår att använda i större sammanhang (optimal grupp: 10-12) – som det ofta är i universitetssammanhang. Men att fortsätta visa den för våra blivande lärare – det ser jag som en självklarhet. Tavlorna är en del av mångas verklighet ute i skolorna och det här är ju en möjlighet för blivande lärare att åtminstone ha nosat på tekniken under sin utbildning.

Förbi är tiden då alla nya salar utrustades med i stort sett samma grundmöblemang – whiteboard/svarta tavla, pulpet och overhead – framtidens salar bör visa på en variation av presentationsverktyg, baserat på den typ av medier som ska användas i undervisning eller andra presentationer. Det skulle underlätta mycket om det åtminstone fanns: En projektor och ett stabilt nät.

Dator/smart telefon eller platta – ja det är ju en förutsättning också – men det har allt fler med sig själva i universitetsvärlden. Givetvis är skillnaderna mellan olika studentgrupper stora och kommer fortsätta vara ett tag framöver.

Men frågan är hur det ser ut om ca 10 år? Behöver vi ha öppna datasalar alls då?

Posted in IKT-spaningar and tagged , , , .

Leave a Reply

Your email address will not be published.