Lär dig mer om LiU:s regelsamling

Vad har friskvård, pandeminivå, styrkeområde, vidaredelegation och studentrepresentation gemensam?

Dessa är några av rubrikerna som just nu går att läsa om i LiU:s regelsamling. Inget du känner till? Då är du inte ensam, men får du inte ibland frågan eller funderar över ”Var står det egentligen”? Då är chanserna stora att det är just ”regelsamlingen” som är svaret.

print screen Regelsamlingen vid LiU

Sidan med LiU:s regelsamling

Men vad finns det egentligen i regelsamlingen?

”Regelsamlingen innehåller gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser”, läser man på startsidan. Det finns med andra ord inga dokument från institutionerna.

Varför skulle jag som lärare vilja leta dokument i regelsamlingen? Det är en bra fråga. Onekligen handlar många dokument om universitetets interna organisation, ekonomi, antagning, m.m., men det finns också en hel del dokument kring utbildning som rör själva genomförandet.

Det kanske mest centrala dokument är Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå från 17 dec. 2020 (DNr. LiU-220-04501). Här finns bl.a. närmare föreskrifter om kursplan, examination, betygsättning, rättelser och omprövning.

Före jul kom ett annat viktigt dokument, Riktlinjer och rutiner för genomförande av skriftliga  salsskrivningar inklusive digitala tentamina i sal från 17 dec. 2020 (DNr. LiU-2020-04559) som kommer att träda i kraft 1 feb. 2021. Här regleras inte bara situationen under själva tentamen, utan också t.ex. frågor om tentajour eller inlämning och hämtning av salsskrivningar resp. digitala tentamen.

Sist men inte minst finns det Riktlinjer för inspelade moment inom grund- och forskarutbildning från 20 jan. 2020 (DNr. LiU-2019-00370), som i samband med pandemin ha fått en ännu större betydelse.

Sammanfattningsvis kan det vara bra att lite då och då i sin lärargärning gå tillbaka till källan och ta reda på ”vad det egentligen står” i de där dokumenten. Och varför inte passa på och läsa något om LiU:s strategi eller institutionsstyrelsens uppgifter, när man ändå ”bläddrar” bland dokumenten?

Här hittar du till regelsamlingen: https://styrdokument.liu.se/Regelsamling

// Johannes Lerm, 2021-01-25

Hur kan vi skapa digitala möten som engagerar?

Vetenskapsrådet med hjälp av FFF (se nedan) ordnar en serie föreläsningar om hur vi kan bli bättre på digitala möten. Medverkar gör bl a prodekanen på Fil fak, Mathias Broth.

Kommande möte äger rum 12/2 kl 15. Se följande länk.

FFF är “…en serie digitala träffar för dig som arbetar med att berätta om forskning. Namnet anspelar på den årliga konferensen Forum för forskningskommunikation. FFF pop-up är ett tillfälle att mötas vid sidan av konferensen och diskutera aktuella frågor inom området.


/Per-Anders

Hur ska jag aktivera mina studenter online?

En naturlig fråga efter alltmer undervisning online är den som är rätt vanlig även i den fysiska lärmiljön: Hänger ni med? Den är nära besläktad med lärarens undran om det vi står och berättar och förklarar överhuvudtaget har landat som det är tänkt ute bland deltagarna/studenterna: Har ni några frågor? 

Osäkerheten som läraren då kan uppleva blir såklart ännu större när det snabbt blir en rådande kultur att alltid närvara med avstängda kameror i möten online. Har du tur kanske några använder chatten för kommentarer eller så har deltagarna/studenterna en egen back-channel som du som lärare inte känner till.  

Jag tror att vi alla behöver fundera över vad som måhända sker där bakom den svarta rutan och att inte döma för hårt. Varför blir det så lätt en radda svarta rutor i ditt videomöte?

En del sitter kanske i ett trapphus för att få studiero på snålt tilltagen boendeyta, en del går mest in i mötet och påbörjar en inspelning för att i bästa fall ta del av innehållet någon annan gång, en annan orkar inte vara mer delaktiga än detta minimum och en fjärde sitter med tre barn i samma bostad som också ska delta i undervisning online. 

Börjar vi med den analysen kanske det är lättare att förstå deltagarna/studenternas förutsättningar och motivationsgrunder för att ta del av det du vill förmedla. Och ta sen med dessa funderingar till den campusförlagda undervisningen – hur säkerställer jag att alla hänger med även på plats? Det finns en annan kontaktmöjlighet, men är alltid ivrigt nickande hos vissa den bästa lägesmätaren alla gånger?  Är det samma deltagare/studenter som är aktiva online vs på plats?

En del gillar att föreläsa, en del gillar att lyssna. En del föreläser för att de tror att de måste, en del lär sig ingenting av att bara lyssna. En del försöker hitta sätt att bygga in aktiverande moment i sina föreläsningar – men kan möta motstånd eftersom förväntan är någon annan. Att vara aktiv i sitt eget lärande är krävande, vilket gör frågan hur en ska få till detta oerhört komplex.

Men som en klok lärare sa i en diskussion för någon vecka sen:

“Mår inte studenterna bra är det väl klart att motivationen att interagera och vara aktiv sjunker drastiskt”

Och ja – då spelar det tyvärr inte så stor roll hur många quiz, gruppdiskussioner, wikis, utmaningar, bikupor eller projekt du bygger in för att stötta ett aktivt lärande. 

I mitt nästa inlägg kommer jag fånga upp denna något melankoliska avslutning med lite tankar om Community of Inquiry (CoI), lektionsplanering för distans och Universal design for learning (UDL) som förhoppningvis kan vara verktyg för vidare reflektioner och lösningar.