Lucka #4: Pedagogik enligt Nalle Puh

Photo by Mel Poole on Unsplash

Nalle Puh är på ytan en historia om äventyr i Sjumilaskogen, med talande djur. Men när en skrapar lite på den ytan och tittar på några olika citat så är det lätt att se hur de kan användas som analogier för pedagogik och lärande.

Den bästa platsen att gräva en mycket djup grop i vilken man vill fånga en Heffaklump, vore någonstans där en Heffaklump redan befinner sig, bara någon meter längre fram ungefär.

Vår kära Puh talar ju här om zone of proximal development. Uppenbarligen har han lånat en bok av Uggla med Vygotskys teorier. Den här zonen befinner sig just utanför det som studenten redan kan – precis som att gropen att fånga en Heffaklump i bäst placeras just någon meter framför den. Om du möter studenten i den proximala zonen så har du störst chans att fånga en Heffaklump.

Ibland är en båt en båt och ibland är den närmast en olyckshändelse. Det beror alldeles på om du är över eller under den.

I det här citatet gör vi en liten resa och ser hur Puh kan se samma objekt ur olika synvinklar och de olika händelser som stammar därur. Det här sättet att få ett objekt, eller case, eller problem, och att arbeta med det från olika synvinklar får mig att tro att Puh nog har lite PBL i sin ryggsäck.

För den outbildade är ett A bara tre pinnar.

Låt mig citera J Meyer och R Land: A threshold concept can be considered as akin to a portal, opening up a new and previously inaccessible way of thinking about something. It represents a transformed way of understanding, or interpreting, or viewing something without which the learner cannot progress.

Om du inte kan läsa så är de tre pinnarna just bara pinnar. Men när du passerat tröskeln, skridit igenom den bildliga portalen, kan du se att de tre pinnarna bildar en bokstav. Du har nu tillgång till ett sätt att se på världen som tidigare var oåtkomligt för dig. Välkommen över tröskeln, säger Puh.

Om personen du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat.

Puh har också förstått det här med att arbeta med universell design för lärande, och att ha en vänlig och varm syn på andra personer och deras drivkrafter. Det kan ju vara så att det är vi som har skapat luddet i örat, genom att undervisa på ett sätt som inte är anpassat för olika typer av svårigheter som studenter kan ha. Kanske kan vi ändra typen av uppgifter, eller undervisningsformen, eller så behöver vi göra kursinstruktionerna läsbara med skärmläsare. Röj bort luddet i kursen så att studenterna kan delta.

Posted in Uncategorized and tagged , .

4 Comments

  1. Jag föreställer mig att det finns två olika tolkningar på ditt citat. Det ena är det du beskriver; en person som har en massa sakkunskap, som kan säga vilken formel som ska användas och som kan återberätta korrekta fakta om hjärtmuskelinflammation, men som inte kan använda det i praktiken där det krävs mer än ett steg. Ingen syntetisering, inga samband, bara fakta.

    Den andra tolkningen jag gör har med Dunning-Kruger-effekten att göra, nämligen att när vi just börjar lära oss om ett fält så tror vi att vi vet och förstår precis, medan någon som hållit på ett tag är nere i valley of despair och tänker “Jag kan ingenting!”. https://mycollaborativeteam.com/confidence-vs-knowledge-dunning-kruger-collaboration/

  2. Följande ordväxling sägs utspela sig i Sjumilaskogen. Nasse och Nalle Puh är på promenad när det går förbi Ugglas hus och Nasse säger följande till Nalle Puh: ”Ugglan vet så mycket!”.
    Efter en stund svarar Nalle Puh ”Aa, det måste vara därför han förstår så lite.”

    Jag tycker det är tänkvärt. Kunskap och förståelse är inte nödvändigtvis samma sak även om våra studenter ofta förväntas visa förståelse för något genom att kunna använda sig av sin tillägnade kunskap om något på ett visst sätt. Men det är skillnad på att kunna uppvisa en förståelse av ett ämnesinnehåll genom att beskriva eller analysera och att ha internaliserat en förståelse på ett sätt som gör att den genomsyrar hela ens sätt att vara och att möta världen. Den typen av förståelse kräver inte bara kunskap utan också ett gott omdöme och inte sällan en empatisk förmåga. Så som jag tolkar Nalle Puhs uttalande är det just en sådan skillnad han försöker ge uttryck för. Det är en typ av förståelse som, skulle jag vilja hävda, vi sällan försöker få våra studenter att uppnå. En förståelse som finns i sättet på vilket man tar sig an det unika i varje enskild situation.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *