Lucka #8: Längst in på det dammiga kontoret

Under hösten har jag städat ur mitt gamla kontor och fått anledning att sortera bland en stor mängd sparade böcker, papper och andra saker. Ett av fynden i denna arkeologiska utgrävning var den informationsbroschyr från Tekniska högskolan i Linköping som jag själv fick hem i brevlådan och lusläste strax innan jag skulle söka, våren 1994. Nästan 30 år senare är det fascinerande att se vad som förändrats och vad som är detsamma. Det är förstås lätt att dra på munnen åt hur vi såg ut på den tiden och åt hur tjocka datorskärmarna var. Det är också intressant att se hur mycket text broschyren innehåller. På den tiden hade vi både ork och tålamod med sådant. Men det grundläggande innehållet i utbildningarna är detsamma. Jag vet att det har hänt rätt mycket med undervisningen, förstås, för jag har själv varit en del av den utvecklingen, men fundamentet står fortfarande stadigt.

Broschyren upplyser mig om att ett korridorsrum kostar 1700 kr i månaden, men då betalar man bara för 10 månader. Studiebidraget ligger på 1900 kr i månaden och studielånet på knappt 5000 kr. Det är också roligt att känna igen folk. Den unga doktoranden på en av bilderna är numera professor och studievägledaren (vars namn jag noga strukit under för att komma ihåg) är numera kanslichef.

Enligt baksidestexten har landets yngsta tekniska högskola “en tradition av nytänkande, en vilja att pröva nya okonventionella grepp, att överskrida ämnes- och fakultetsgränser”. Med tjugo år som studierektor i bagaget skulle jag kunna nyansera den bilden något, men det är ju snart jul och jag vill inte sprida dålig stämning.

Ibland hör man folk säga att studietiden är den bästa tiden i livet. Jag förstår att de menar väl, men är det inte synd om livet skulle peaka vid 25 och sedan bara gå utför? Jag hade en fantastisk studietid när jag lärde mig mycket, inte bara om de ämnen som ingick i mitt program, utan också om mig själv. Men det var ju bara början på det livslånga lärandet. Jag vill nog tro att den bästa tiden i livet alltid ligger framför oss, bakom nästa hörn. Vad ska vi annars sträva efter?

 

 

 

Posted in Uncategorized and tagged , .

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *