Aldrig skulle väl en lärare…

…skjuta upp saker? Sitta sent kvällen innan och fixa det sista i sin presentation inför föreläsningen nästa dag? Min kära kollega Gunvor skickade för ett tag sen en intressant krönika på ämnet: Uppskjutandets pris som tar upp det här med prokrastinering – för vi har flera gånger märkt att det är ett beteende hos flera – inte bara studenterna som tas upp i just denna krönika. I fallet med en del av oss lärare kan det indirekt få konsekvenser för studenternas sätt att hantera materialet och i värsta fall fostrar vi studenterna i att skjuta upp saker i vårt sätt att designa en kurs.

I väntan på Gunvors utlovade reflektion kring detta tema, kan i alla fall jag leka syster duktig och härmed påminna om att det vore trevligt med ett inlägg på ett ämne som lätt annars skjuts upp. Till en annan dag. I morgon. Eller kanske efter påsk. Och vilken dag som helst kommer säkert ett inlägg jag själv utlovat om att vi behöver lyssna mer på olika studenter när vi utformar multimedia i utbildningssyfte. Vilken dag som helst…

 

Hur får jag studenterna att bli mer aktiva?

Det är verksamhetsberättelsetider för den statligt anställda. Uppdrag, diskussioner, åtaganden ska struktureras och redovisas – gärna genom siffror. I mitt arbete med vår konsultativa verksamhet “Ta hjälp av en pedagogisk utvecklare” sammanställer jag just nu vad vi gjort, hur många vi träffat – och det jag själv tycker är det viktigaste:

Vad har samtalen kretsat kring? Vad vill undervisande personal vid LiU ha svar på?

En stor del av funderingarna rör av naturliga skäl konsekvenserna av att upprätthålla utbildning även under en pandemi. Men lustigt nog är det en fråga som är hyfsat universell. Den kommer upp – oavsett om det gäller online/hybrid/campusundervisning. Det är en fråga som de flesta möter. Den där som handlar om studenters (o)vilja att interagera på det sätt som är tänkt i undervisingssituationen. Goda ambitioner och ett studentaktiverande tänk krockar med…ja vad är det egentligen som kommer i vägen när det goda samtalet snarare blir en rätt trist monolog?

“- Har ni några frågor?” …möts av en solid vägg av tystnad, blanka blickar eller svarta rutor i Zoom. Och mina funderingar kretsar kring vad vi väljer att kalla detta möte. Denna läraktivitet som i schemat benämns: föreläsning. Experten som något sårat mumlar något om “jag gillar ju verkligen att föreläsa” men inte alltid når fram och får den entusiasm som hen förväntat sig.

Kanske är det ett missförstånd i terminologin – vad associerar en lärare respektive student med begreppet föreläsning? Googla gärna ordet föreläsning och se på bildresultatet. Hur gestaltas föreläsningen som format? En av de träffar som kommer högst upp i mitt sökresultat är en studentblogg som ger tips på “hur du håller dig vaken på föreläsningar”. Kan det vara så enkelt att det är en fråga om förväntningar inför mötet – att det ser olika ut, och t o m kan påverkas av något så enkelt som dagsform.

En del, men inte alla, gillar verkligen att föreläsa – men frågan är hur föreläsningen som format kan ramas in av andra aktiviteter. Inom högskolepedagogiken pratar vi mycket om konstruktiv länkning – serien av läraktiviteter behöver skapas med lärandemål i åtanke och nära koppling till verkligheten/tänkt kontext för att det ska bli tillämpbart och förhoppningsvis ge ny kunskap som integreras väl med det studenterna redan kan. Det är komplexa processer som sätts igång – därför är de också så svåra att styra.

Jag tror själv mycket på variation genom olika typer av läraktiviteter – alltför mycket strömlinjeformad leverans kan i sin tur ge falska förhoppningar om hur arbetslivet efter examen ser ut. Det är helheten i en kursdesign, med olika små komponenter som skapar aktiva studenter snarare än en enda föreläsning enligt mall A.

Sen en sista kommentar. Ta inte heller ifrån den goda föreläsaren sin nisch, men ha inte en övertro till att expertis nödvändigtvis skapar en edutainer.

 

 

 

 

Lucka 22: Boktips…och mer därtill inför julen

Vi har två läsgrupper på Didacticum som alla är välkomna att gå med i. Den ena har fokus “the campus novel” och med anledning av detta ställde jag frågan till mina kollegor vad de kan tipsa om för läsning inför helgerna. I vanlig, engagerad ordning kom en hel drös med tips. Och det blev till och med lite utökade kulturtips.

1. Shuggie Bain av Douglas Stuart

“En av de bättre skönlitterära böckerna jag läst i år,
med risk för att julen blir deppig.

Lyssnar på den just nu!

Liksom Cecilia tyckte jag mycket om Shuggie.”

2. Från Didacticums fermenteringsexpert: Miso, Tempeh, Natto & other tasty ferments av Shockey & Shockey

“För den som söker laga alternativ julmat.”

3. GÖR SÅ HÄR : ABSURDA VETENSKAPLIGA LÖSNINGAR PÅ VERKLIGA PROBLEM av Munroe, Retzlaff & Lindén

“Julklappstips för den (o)händige.”

4. Aniara!

“För den kan man dessutom fritt välja medium; finns som bok, ljudbok, film och opera.”

5. Norma Jeane Baker av Troja av Anne Carsons

6. Karantändagboken av Elin Lucassi

“En serieroman med hög igenkänningsfaktor – vore bra med en uppföljare med tanke på att läget fortfarande är rätt surrealistiskt mellan varven.”

7. Bewilderment av Richard Powers

“Riktigt bra bok på temat klimat, att vara eljest och far-son-relation.”

8. Fröken Smillas känsla för snö av Peter Høeg

“är aldrig fel på vintern”

9. Jeanette Wintersons tolv julnoveller: Christmas Days: Twelve stories.

De utgör lite lagom läsning för den som har mycket att stå i inför julen. Riktigt bra. Hennes Frankissstein är också bra.”

10. Vild Iris av Louise Glück

Poesi finns inte representerat än så därför kastar jag in Louise Glück. Är ingen storkonsument av poesi men just den diktsamlingen återkommer jag ofta till.”

11. Kristina Appelqvists pusseldeckare

Ett sista tips från mig. Utspelar sig på fiktivt universitet i Sverige. Mördande konkurrens inom forskning, tjänstetillsättning, upphandling mm med glimten i ögat.”

12. The Vampire Knitting club-serien.

“Får jag föreslå någonting väldigt oakademiskt (och inte ens sådär väldigt välskrivet…)? The vampire knitting club-serien

som är lite sådär mysputtrig som morden i Midsomer men med övernaturlig twist.”

13. Dark Horse. Achieving success through the pursuit of fulfillment av Todd Rose and Ogi Ogas

14. Sprint, how to solve problems and test new ideas in just five days av Jake knapp

15. Elton John och Ed Sheerans jullåt Merry Christmas

Och så lite musikalisk feel-good.

inklusive videon:

Tack Linnea, Gizeh, Karin, Per-Anders, Cecilia och Gunvor för hjälpen!

Pedagogikdagen 16 mars 2022

Ett inlägg utöver julkalendern – ett tips om vår pedagogikdag som 2022 ges 16 mars. Temat är aktuellt för många både inom och utanför LiU: Hybridundervisning, lärande och studentaktivering. Det brukar komma frågor även från externa håll om denna aktivitet så jag skriver några rader här också (utöver det som finns på vårt intranät).

​​​​​​​Syftet med Pedagogikdagen vid LiU är att erbjuda LiUs undervisande personal en mötesplats för erfarenhetsutbyte och inspiration. Vid denna dag presenteras utvecklingsprojekt som fått ekonomiskt stöd från Didacticum, men här erbjuds också undervisande kollegor att presentera det egna utvecklingsarbetet samt väcka diskussion kring olika frågor som har med högskolepedagogik och -didaktik att göra.

Pedagogikdagen 2022 fokuserar på flera aktuella utmaningar

Hybridundervisning

För det första är det ofrånkomligt att fånga upp någonting som har att göra med pandemin och distansläget och här väljer vi att försöka titta framåt, det vill säga vad är det nya normala när det gäller undervisning och lärande på högskolan. Detta innebär både campusförlagd undervisning och distans.

Lärande

Vi vill inte enbart fokusera kring distansläget och dess implikationer utan även fortsätta att uppmärksamma utvecklingen av lärandet, vår mest centrala uppgift.

Studentaktivering

Aktivering av studenter har kommit att bli ett honnörsord i t ex bedömningskontexter. Man kan nästan säga att det har blivit obligatoriskt att nämna aktivering. Men vad innebär aktiveringen av studenter? Och betyder det att de förut har varit inaktiva? Eller är aktivering ett paraplybegrepp för den undervisning som anses ha hög kvalitet?

Anmälan till dagen öppnar 1 februari 2022 och även fast det är en intern aktivitet tror jag att fler kan vara intresserade. Hör av dig genom att skriva en kommentar här i så fall.