Saker du får göra – aktiviteter i Corona-tid


Här fortsätter tipsen för ett hållbart student- och medarbetarliv – i bingoformat. Den första bingobrickan innehåller aktiviteter med ett tydligt rörelsetema.


Dansa – fuldans som om ingen ser dig är min personliga favorit eller varför inte anta en dansutmaning med viss förutbestämd koreografi? TikTok och YouTube svämmar över med den här typen av utmaningar.

Eller lär dig en ny dans från Evolution of dance 1950-2019?

Träna hemma – public service (Hemmagympa med Sofia) och sociala medier svämmar över av bra träningstips – det finns verkligen något för alla. Exempelvis Sandras hemmaträning. Friskis och Svettis har i olika omgångar under året distribuerat pass online. Sök i det sociala medium som passar dig bäst!

Studenthälsan vid LiU erbjuder kurser i bland annat Mindfulness.

Yoga online – min personliga favorit är “Yoga with Adrienne” och Annas yogastudio. Det finns även flera av yogaställena i regionen som distribuerar sina kurser över Zoom.

Sjung! Kör en sing-along med en kör eller vanliga karaokevideos på YouTube eller testa appen Smule.

Testa “plogging” – det kan dock behövas handskar och ibland en skräpplockare, men det känns ändå förvånansvärt kul att både plocka skräp och jogga/promenera.

Testa något av de geobaserade spel som finns: Pokémon Go, Harry Potter, Ingress, Minecraft Earth.

Testa försvarsmaktens träningsklubb (FMTK) och bygg upp ett eget övningsschema, givetvis finns det även andra bra träningsappar med samma upplägg men det här är min favorit.

Digitala lopp – Blodomloppet, Lucialoppet, Facebook och andra sociala medier bjuder på alla möjliga sätt att delta i lopp men digitalt. Om du ändå har svårt med motivationen – varför inte låta zombies jaga dig?

Slutligen…

Vi är olika vad gäller att träna ihop med andra och även hur vi ser på det där med utmaningar. Fundera över hur just du funkar – det är viktigare att det blir en fuldans på köksgolvet till Dolly Parton (för att hylla hennes bidrag till vaccinforskningen) i all ensamhet, än att du direkt känner pressen av att klara en perfekt line dance bara för att dina kompisar eller kollegor gör det.

Har du några tips utöver dessa – skriv gärna en kommentar. Glöm inte att hålla koll på vad t ex Campushallen och andra träningsanläggningar i området sysslar med för allt fler erbjuder både utomhusträning och digitala aktiviteter.

I nästa inlägg tänkte jag ta upp lite olika aktiviteter som hänger ihop med att lära sig lite nya saker med hjälp av både digitala och analoga aktiviteter.

2+

Studentliv i coronatid

CC BY SA Lee Haywood, “Alone”, Flickr


Allt det där som skulle bli, står och stampar otåligt i farstun. Just nu funderar jag mycket över de studenter som inte har hunnit bygga upp ett socialt sammanhang och där alla möjligheter att etablera sig som en social varelse i studentlivet släckts ner. Vi är nere på ett minimum av interaktion med andra – utomhus, med avstånd och via skärmar. Och har en inte en upparbetad gemenskap är det nu ännu svårare att skapa en ny.

Jag inledde mitt studentliv vid LiU som student på fristående kurs. En B-kurs, med minimalt schemalagd tid och ingen som helst fadderverksamhet för nya. Min ingång blev kurser via Studenthälsan i studieteknik, pluggtid på Stadsbiblioteket, fotokurs via Linslusen, en volontärutbildning via Röda Korset och så några artiklar i kårtidningen. Det kändes ändå rätt ensamt – men det fanns ett utbud och jag var tillräckligt motiverad att söka upp det på eget initiativ. Men tänk hur fattigt det skulle vara om allt detta sattes på vänt. Aktiviteterna gav mig en ram, en struktur och möjlighet att se när det var studietid och när det var fritid och även om det inte gav superdjupa sociala kontakter så var det ändå början till något. Några bekanta ansikten, någon att ta en fikapaus med. Det fanns ändå aktiviteter för alla – både introverta och extroverta, precis så som jag hade tänkt mig livet i en studentstad.

Vad har jag då – som undervisar vid ett universitet – för ansvar och samtidigt möjligheter att stötta och motivera till att hålla ut? Tröttheten är tydlig hos alla, men jag har ändå några tankar att skicka med – saker som en som lärare ändå kan nämna. För jag har familj, en it-infrastruktur som snabbt gav oss möjlighet att ställa om både undervisning och kontakten med kollegor till ett digitalt format och det ger mig en extra dimension av trygghet som många ändå saknar i detta läge.

Utöver de generella riktlinjerna kan du (på det sätt som passar dig och dina studenter bäst) berätta att:

  1. Studenthälsan finns – även i digitalt format

  2. Studievägledare finns också tillgängliga

  3. Det är viktigt att skapa en daglig rutin, gå upp vid samma tid, vänd inte på dygnet och försök skilja på studietid och ledig tid även om det just nu sker i samma rum.

  4. Motion – bygg gärna in stretch/rörelsepauser i långa undervisningspass, att sitta fokuserad i Zoom är krävande för både dig och dina studenter.

  5. Uppmuntra studenterna till att hålla kontakten med varandra i det medium som passar – men försök att påminna om att inkludera alla om det blir i ett socialt medium som är utanför LiU:s it-infrastruktur.

  6. Betona vikten av att upprätthålla och utveckla sociala kontakter på andra sätt än via fest och nöjesliv – men försök att undvika retoriken: SLUTA FESTA!

I mitt nästa blogginlägg ska jag gå igenom lite förslag på digitala aktiviteter som kan passa både studenter och kollegor.

Håll ut och hjälp det stöd som finns att nå ut till så många studenter som möjligt!

3+

Värt att veta vid skapande av digitalt undervisningsmaterial

Bild med text Upphovsrätt, GDPR, tillgänglighet

Det här blogginlägget är tänkt att ge några råd vid skapandet av digitalt undervisningsmaterial som främst handlar om rörlig bild (video). Det kan gälla inspelning i videoverktyget Zoom, i ett klassrum med eller utan publik eller ljudspår till en presentation som distribueras i filmformat i LISAM eller på YouTube.

Det finns tre lagområden som är bra att ha grundläggande kunskap om för att kunna fatta beslut om hur du vill göra med just ditt undervisningsmaterial.

Det du behöver tänka på är det som rör upphovsrätt, personuppgifter (GDPR) och tillgänglighet. Och det som är spännande med juridik är att en lag kan säga en sak, medan en annan säger något annat, och då behöver dessa lagar analyseras, värderas och i riktigt komplexa frågor prövas i domstol för att det ska gå att ge svar.

Tillgänglighet – olika modaliteter

Att erbjuda en inspelad läraktivitet ger studenter en möjlighet att gå tillbaka, repetera, pausa och bearbeta ett material även efter lärtillfället. Det tillgängliggör en aktivitet för fler och det kan vara en pedagogisk vinst i det.
Men – här behöver vi stanna upp lite och fundera över tillgänglighet. Om läraktiviteten är av såpass stor vikt att det ligger till grund för examinerande moment behöver det finnas en tydlig beskrivning i text av filmens innehåll: manus, powerpoint inkl manus, läshänvisningar till artiklar eller böcker. Det är också viktigt att redan innan fundera över hur du i LISAM kommunicerar kring kontext och syfte för att materialet som publiceras blir begripligt. Förhoppningsvis ska det framöver också finnas bättre möjligheter till textning, men där vet jag inte ännu hur detta ska lösas.

Upphovsrätt – (…psst, lär dig om Creative Commons!)

– Upphovsrätt då? Vi har ju en låst lärplattform och där ska det väl gå att publicera material i enlighet med avtalet vi har med BONUS Copyright Access?

Svaret: Där spelar det roll vilken typ av medier du har med i din inspelning.

Om du spelar in en läraktivitet där upphovsrättsskyddat material görs synligt finns det en grundprincip att tänka på: texter, noter och bilder får du använda och göra synliga så länge det sker inom LISAM.

Ljud, musik och filmer får du inte visa/spela upp utan separat avtal och då är det följaktligen inte lämpligt att spela in den här typen av material för vidare spridning, även fast det är en låst lärplattform.

Länka till material på t ex YouTube, SVT, UR, TED talks – ja!
Ladda ner, ladda upp musik/videos i LISAM för distribution i en kurs – nej!

Det jag dock brukar slå ett slag för här är att lära sig att använda material med Creative commons-licens. Nätet är fullt av kreativa människor som gärna delar med sig av bild, ljud, video och musik. Använd det!

GDPR – personuppgifter på nätet

Och slutligen – GDPR (The General Data Protection Regulation) är den lag som ska skydda våra personuppgifter från att spridas på nätet. När det gäller inspelning av läraktiviteter i vår kontext är det bra att känna till att till personuppgift räknas: röst, bild, namn, men också om bilden avslöjar ett medicinskt tillstånd såsom hörapparat, glasögon eller rullstol. Det allra bästa är såklart att inte spela in deltagarna överhuvudtaget, utan bara fokusera på den som är lärare. Men om det är viktigt att spela in helheten behöver du informera deltagarna innan och ge dem en möjlighet att säga nej till att just de finns med i inspelningen. Då är det ditt ansvar att se till att hen klipps bort innan inspelningen distribueras.
Det är också bra att tänka på att ett tillstånd av den här typen också går att återta. Vill en deltagare bli bortklippt i efterhand har hen rätt att kräva det. Ett sätt att hantera detta är att redan från början sätta ett bäst-före-datum på materialet – för troligen är det ändå inte särskilt relevant att fortsätta distribuera ett interaktivt lärmoment i en annan kohort. Bättre då att radera (gallra) det som ej längre är användbart.

Känns något oklart?

Ta gärna kontakt med våra pedagogiska utvecklare (didacticum@liu.se) – vi diskuterar gärna hur du ska tänka kring dessa frågor. Vill du fördjupa de juridiska frågorna har vi även en eminent juristenhet att bolla frågor med. För i den här kraftiga förenklingen av juridiken som rör vårt arbete har jag inte ens närmat mig förvaltningslagen, offentlighetsprincipen och arkivlagen.

Och tänk på – tillgänglighet gynnar alla! Det lönar sig att tänka efter före.

1+

Från chockdigitalisering till hybridläge

I begynnelsen var det chockdigitalisering. Den generella digitala kompetensen bland medarbetare vid LiU höjdes. Men vad hände sen?

Crossroads CC BY SA Carsten Tolkmit, Flickr

Likt otåliga barn vid en långresa är det lätt att tänka: Är vi framme snart? Vad kommer efter? Vad kommer vara det nya normala? Och det hybridläge som pågår just nu är inte det läge jag ser som en normalitet. Vi har inte kommit i mål än och framförallt har det inte funnits tid till reflektion och analys från dem som gör ett hästjobb för att skapa någon typ av struktur och rimlig terminsstart för alla dem som fått en utbildningsplats vid LiU och för dem som tillhör tidigare årskullar av studenter.

Det sades tidigt från Tegnell och co att det är bra att se utvecklingen i samhället just nu som ett maratonlopp. Det är något som kommer vara med oss länge till och just därför behöver vi arbeta så det är möjligt att hålla hela vägen också. Målet hägrar: slutet och förhoppningen om andrum och reflektion.

Risken som jag ser med ett alltför odefinierat hybridläge är att det kan förknippas med totalt gränslös syn på vad både studenter och undervisande personal förväntas mäkta med. Det blir för många “tänk om” att ta hänsyn till i sin kurs.

Tänk om 10 studenter har symtom och vill följa undervisningen hemma, 5 är riskgrupp och 10 är på plats på campus – ska jag ändå planera för campusträff eller ska det både gå att ta del av aktiviteten online och på plats, samtidigt? Och hur snabbt kan en ställa om från den ena typen av planering till den andra?
Tänk om en aktivitet på plats följs direkt av en online – då hinner väldigt få studenter åka hem och få igång den enhet som krävs för att få del av aktiviteten fullt ut? Om vi nu ska försöka förebygga trängsel är detta en logistisk komplikation.

Det som slår mig i det här osäkra läget är att det fortfarande finns ett antingen/eller-tänk där analogt ställs mot digitalt. Att vara på plats på campus har högre status än det som sker online. En föreläsning i en sal på campus är mer “på riktigt” än den online – istället för att se att helt plötsligt är det en annan typ av studenter som interagerar med föreläsaren. Vad händer när det ges möjlighet till både tal och chat-utrymme?

Min förhoppning är att den rätt kategoriska uppdelningen mest är ett uttryck för tidsbrist och att det någon gång ska finnas möjlighet till utvärdering och vidareutveckling. Jag tror att vi behöver investera i den typen av tid som till en början kanske innebär tid att testa, utveckla, pröva, misslyckas och pröva igen – tillsammans med kollegor. Den är svår att vaska fram, svår att definiera i ekonomiska kalkyler men kommer vara direkt avgörande för att vi ska kunna ta med oss vår nyvunna kunskapsbas på bred front inom digitalisering och skapa kurser där blandningen är så naturlig vad gäller digital och analog lärmiljö att det inte längre behövs ett e för att peka ut när något är av digital karaktär. E-lärande ska i framtiden vara just – lärande.

8+

Håll ut och håll kontakten!

Det enda vi vet i det här läget, är väl att det inte går att veta hur det kommer bli framöver. Det är svårt att skapa långsiktighet i någonting vad gäller utbildningsdesign – lika väl som i livet i övrigt just nu.

Det finns signaler både från skolans och universitetens värld att det pågår mycket dubbeljobb inför hösten. Ska det planeras för en plan A, plan B och plan C? Vad är egentligen rimligt?

Det gäller att återigen backa från den ordinarie ambitionsnivå och köra på en medelväg som funkar i längden. Det går emot för många ambitiösa lärare och även studenter. Det är en extraordinär situation för oss alla och visst vore det toppen om det gick att hitta en enda medelväg som funkar för just alla. En mall att applicera som tar hand om både det praktiska, ekonomiska och det känslomässiga. Ett digitalt verktyg som löser allt.

Det jag funderar vidare över är något som Dr Orna Farrell (DCU) tog upp vid ett webinarium som hölls via EDEN European distance and e-learning network den 20 april och som även fångats upp via mina olika omvärldsbevakningsinsatser. Det jag tyckte var lärorikt med Ornas inspel var det tydliga studentperspektivet, och det som beskrivs som lifeload. Allt det där övriga i livet som påverkar, utöver den “workload” vi har via arbete/studier.

  • Utgå från att grundförutsättningarna vad gäller it-infrastruktur är rätt låga. Särskilt för LiU med studenter som antagits till ett campusbaserat universitet är det svårt att helt plötsligt ställa krav på kamera, headset, laptop och bra med bandbredd för att kunna ta del av live-aktiviteter. Basera inte hela din design på live-video med många deltagare. (Ta gärna del av Videoconferencing alternatives – how low band-width teaching will save us all)
  • Tänk också flexibelt – det är bra med fasta tider för vissa aktiviteter, det erbjuder struktur och ramar som kan vara extra viktigt att arbeta in ännu mer när du inte träffar studenter/lärare lika ofta. Men var lite mer flexibel med att en fast tid för många på samma gång kan ge strul (se ovan). I och med detta blir det också extra viktigt att inte bara överföra ett 8-17-schema rakt av. Flexibilitet kräver utrymme tidsmässigt.
  • Asynkrona aktiviteter, dvs allt det där som går att göra utan att alla behöver göra det exakt samma tid och på samma plats. Skapa diskussioner i en tråd på Teams, använd samarbetsytor i LISAM, utforska möjligheter med wikis, inspelat material, quiz, övningsuppgifter online. Med ett tydligt ramverk och instruktion kan det skapa mer interaktion och samhörighet än vid ett större, live-tillfälle.

Sen är det förstås olika förutsättningar beroende på studentgruppens sammansättning, studievana, kursens innehåll, examinationsformer och vilken kultur som råder inom ämnet och institutionen – men jag tror att det kan vara värdefullt att ha med åtminstone tankarna om: låg bandbredd/teknikförutsättningar, flexibelt och asynkront och håll kontakten med varandra. Hör av er till studenterna med jämna mellanrum – även om det inte finns ny information att ge, betyder det mycket att skapa social närvaro. Det kan stärka både motivation och gruppkänslan.

Lyssna gärna på Alastair Creelman som pratar om Social närvaro, och ta gärna del av Skolverkets webbutbildning om Fjärrundervisning – en användbar kunskapsinjektion även för högskolepedagoger.

Ha en fin Virtualborg!

2+