Spaning #3: Utbildning för alla – Konferens och nätverkstips!

Include är ett nätverk där ett flertal svenska lärosäten är medlemmar för att dela med sig av kunskap och erfarenheter som rör breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning.

I slutet av april – 26-28/4 – arrangeras en konferens: “Konferensens tema är IN-UNDER-UT och de bidrag som presenteras följer studentens väg genom högre utbildning.” (läs mer på eventets bokningssida.)

Med anledning av att jag lyfter nätverket Include är det även värt att nämna ett nätverk som finns som subnätverk till ITHU (IT inom högre utbildning) – Subnätverket för Tillgänglighet. Detta subnätverk har sitt ursprung i ett växande intresse för tillgänglighetsfrågor i digitala lärmiljöer – och vi ses med jämna mellanrum och berättar om erfarenheter och delar med oss. Mycket är återkommande frågor som många av oss brottas med, men det brukar vara värdefullt och ge nya idéer och grund för ökad samverkan även mellan olika lärosäten.

 

Spaning #2: Utbildning för alla – resurser för akademisk litteracitet

MOOC:s från MDU

Under hösten upptäckte jag två stycken öppna kurser som MDU tagit fram, den ena Språka på akademiska skrev jag om i Lucka #2: Jag är inte dum, bara förvirrad – om akademisk litteracitet, den andra är också väl värd att tipsa om – Att studera på högskolan, som också finns som bok av Marina Bergman. Jag hoppas – i och med att kurserna är öppna och släppta med creative commons-licens, att dessa kan användas av fler. Det svåra är väl att få till det, att kanske starta en studiegrupp, så att det verkligen blir av att studenterna tar del av materialet så som det är tänkt.

Konferens-tips

Konferens: Litteracitet och lärande i högre utbildning 26–27 september 2023

 

Spaning #1: Utbildning för alla

I flera år har vi inom de högskolepedagogiska kurserna vid Didacticum haft med inslag som rör studentstöd vid universitetet. Det är kopplat till frågor som rör juridik, etik men även lika villkor och förebyggande av diskriminering. Det här är något som görs både utifrån ett lagen säger att detta MÅSTE du göra – men jag vill väl koppla det till det mer medmänskliga perspektivet: en följd av breddad rekrytering är att vi som utbildningsgivare också behöver se över hur vi arbetar med breddat deltagande. Och i en värld med tighta resurser är det väl bra med 1) samverkan 2) öppenhet kring de fynd som görs vid olika lärosäten kring dessa frågor 3) en väl etablerad delningskultur.

Så från och med nu tänkte jag bidra genom återkommande blogginlägg med spaningar där jag lägger ut det jag hittat i min omvärldsbevakning kring utbildning för alla inom högskolevärlden.

Leadership and Organisation for Teaching and Learning at European Universities. Final report from the LOTUS project. Brussels, European University Association.

Detta är en rapport från EUA (European university association) som publicerades i mitten av december en slutrapport från LOTUS-projektet som beskrivs på följande sätt via hemsidan:

LOTUS set out to contribute to capacity building and strategic change management for learning and teaching at higher education institutions (HEIs) across Europe and explored the potential of various actors (including HEIs, ministries, national agencies, university associations, student and staff unions) to support transformation and innovation in learning and teaching.

I ett av de kapitel som ingår i rapporten lyfts “Diverse learners’ needs: adapting the educational offer” som den första punkten kring de som behöver prioriteras för att utveckla undervisning och lärande inom högre utbildning. Det beskrivs att pandemin gav ökad förståelse för behovet av flexibilitet – men att det har varit svårt att få till en verklig förändring på sikt. Nyckelelementen för vidare utveckling av detta, för att kunna möta en mer heterogen studentgrupp är:

• The leadership at HEIs should clearly raise discussions, consult the university community, and communicate on the development of flexible learning approaches, in order to achieve a common understanding across the institution. This would help ensure commitment of staff and students.

• A functional student-centred approach requires regular feedback loops in different forms involving students and teachers – from short and regular feedback surveys to large group discussions and focus groups.

• The student body can be heterogeneous, and individuals with their different backgrounds have different needs. This requires evidence-based analysis of who students are. Developing and implementing inclusion and wellbeing strategies can also support reflection on students’ needs and complement the development of the educational offer.

• Student-teacher partnership should be valued and considered as indispensable for enhancing teaching. This implies developing student agency and capabilities to actively engage with their learning, valuing their learning process (and not exclusively discipline contents), and providing recognition for their engagement.

• Teachers should be granted sufficient freedom and resources to innovate, regarding methods and approaches, also in response to changing student and labour market needs. They should be given opportunities to learn from existing practices and advice on pedagogical approaches. 

Läs rapporten i sin helhet via EUA:s hemsida, den tar även upp andra delar som rör kompetensutveckling, pedagogiskt ledarskap och digitalisering.


 

Lucka #21: Anna testar chat GPT: Inlämningsuppgifter till kurs

En viktig del av examinationer är det skrivna ordet. Olika typer av text, olika nivåer av tonalitet och möjlig verkshöjd. Det kan vara lite känsligt eftersom det går in på områden som rör plagiat och fusk – men chatGPT behöver testas även med den här typen av uppdrag. Hur ska vi annars förstå både utmaningar och möjligheter?

ChatGPT testades med olika frågetyper och nedan följer en rad med exempel:

  1. Vad är pomologi?

Svaret låter, utan direkta förkunskaper om ämnet rimligt, men saknar i den här versionen källor.

2. Vilka är de tre viktigaste händelserna i pomologins historia?

AI:t ger sig inte på någon tydlig värdering av vilka händelser som är viktigast, texten inleds med en slags disclaimer. Där skulle det behövas ett tydligare resonemang kring hur rangordningen skulle kunna baseras på. Återigen saknas källor som gör det möjligt att faktakolla texten.

3. Jämför olika odlingstekniker och redovisa vilken av dem som är mest problematisk utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Även här aktar sig AI:t för att göra någon typ av värdering. Exempel redovisas, återigen utan källor men med en stor bredd av svar som vid första läsningen låter rimliga.

4. Skriv en personlig reflektion kring betydelsen av frukt för dig

Detta blev en rätt generisk, smått högtravande hyllning till den hälsosamma frukten. Skulle du godkänt detta? Är tonen rimlig?

5. Skriv 3 frågor till en tenta om pomologi (nu vänder vi på det)

Nu har AI:t tidigare frågor kvar i minnet och det syns i svaren, lite intressant att den direkt skriver fem istället för tre frågor.

En första reflektion – ju mer specifika förberedelser som skrivs in i frågan, desto svårare för ett AI att ge ett användbart svar. Det kan t ex vara bra att vara tydlig med vilka källor som är utgångspunkten för svaret “Vad skriver Nordisk Familjebok och NE.se om pomologi och vilka är de största skillnaderna?” eller “letar reda på och beskriv vad källa X och källa Y skriver om pomologi”. Frågan är bara vad som sker när jag också matat in texterna som ska jämföras? Vad blir det för texter då?

Fortsättning följer!

 

Lucka #20: Bildspråkets betydelse i ditt undervisningsmaterial

Många är vi som gillar att använda bilder i det undervisningsmaterial som i bästa fall ska stötta studenternas lärande. Det kan ha lite olika syften.

  • Det rent estetiska – som i bästa fall gör materialet lite mer minnesvärt.
  • Det informativa – förtydliga materialets innehåll med ytterligare en modalitet.

Men frågan är – vad händer om bildspråket förstör mer än det förstärker? Att ha med bilder till varje pris, kan i värsta fall innebära att det blir ett störmoment istället för en betydelsebärare.

Ett första steg att lära sig mer om möjligheterna med bilder är att fundera några varv kring bildspråk. Vad vill du säga med bilden och talar du samma språk som dina studenter? Framförallt – pratar du samma språk ens i en och samma presentation?

Ponera att du ska skapa en presentation om äpplets historia. Du ska berätta om utseende, användningsområden och äpplet som symbol inom sagor och myter. För varje sida du skapar finns direkt ett behov av att bildsätta – det blir ett bra sätt att direkt leda studenterna in på vad ämnet handlar om. Ett vanligt scenario är att du söker upp bilder till varje enskild sida i din presentation, men hur blir då helheten?

Ett rött äpple går att gestalta på så många olika sätt. Det finns fotografiska bilder i både färg och svartvitt, illustrationer både gjorda i dator och ur böcker. Är det viktigt att målgruppen får en så realistisk bild av hur ett äpple ser ut, eller finns det rum för lite mer konstnärlig gestaltning? Ju mer kreativ du känner dig – desto större risk att bli missförstådd. Dock behöver det inte enbart ses som ett problem – det kan även vara en fantastiskt intressant ingång i vidare reflektioner kring hur vi människor, utifrån sociokulturella faktorer kan se på bilder på så helt olika sätt.

Bilder från Wikimedia commons, sökord Apple och red apple.