Annas verktygslåda #7 Skapa rörliga bilder i Powerpoint

I det här avsnittet går jag igenom lite olika möjligheter att skapa rörelse i de bilder du använder. Det kan även gälla informationsdesign såsom pilar, ikoner, geometriska former, grafer m.m. En fördel i en digital presentation är just att det går att levandegöra ett exempel på ett annat sätt än det går att göra i en bok. Processchemat kan visas i de steg som det innebär, du behöver inte presentera all information i ditt diagram på en och samma gång. Även längre texter kan vinna på att presenteras successivt (om de nu inte kan bytas ut mot ett visuellt material).

Att använda visuella verktyg i ett lärande kan vara betydelsefullt för att stötta studenters lärande, men det är också viktigt att ha en pedagogisk tanke valen som görs. Ska det utgöra en del av en illustration, en gestaltning, en förklaring/instruktion av ett fysiskt objekt eller ska det beskriva ett skeende över tid.

För att skapa animationer har jag valt att använda två infallsvinklar: 1) Desktop-baserat, dvs vad går att göra i ditt vanliga presentationsprogram? 2) Vad går att göra i en mobil enhet?

Animationer i Keynote (iOSx) och Powerpoint (Windows)


Exempel på ett animerat process-schema i Powerpoint (för Mac)

De flesta som använt Powerpoint har nog noterat möjligheterna att skapa animerade övergångar, flygande rubriker och blinkande punktlistor. Det är lätt att hamna i en svårnavigerad gröt av rörelser som till slut står i vägen för innehållet. Det kan vara bra att börja med små experiment i sin kommunikation. Till att börja med kan en fundera över vilken typ av bilder, gärna enkla geometriska former som skulle vara användbara.

Den här bilden illustrerar två möjliga animationer, förändring i utseende samt rörelse. Objektet kan exempelvis byta färg, eller så går det att använda en sk ban-animation dvs du anger vilken bana objektet ska följa. I det här exemplet är det en linjär rörelse, men där går det att experimentera med olika typer av banor.

Den blå cirkeln blir gul, samt molnet har fått en bana att följa där jag i inställningarna kan ange bl a hastighet

Det går även att byta färg genom att laborera med transparens, men det brukar bli lite känsligt för de tillfällen så animationen ska visas via en projektor/duk eftersom färgerna då blir ännu mer urvattnade och du tappar en hel del tydlighet.

Storleksexempel

Ett annat exempel på lämplig förändring att animera är storlek. Minska/öka storleken på objektet, ställ det i relation till något annat objekt.

Distribution/exportera film

För användare av iOSx kan det vara problem med att exportera Powerpoint-animationen som en film (för distribution via exempelvis en lärplattform, YouTube eller dylikt), vilket jag i nuläget löser genom att göra en skärminspelning av animationen. Förhoppningsvis ska det gå bättre för dig med Windows-dator, skriv gärna en kommentar om du har erfarenhet av detta! Jag föredrar annars att arbeta med animationer i presentationsprogrammet Keynote som ingår i iOSx, men eftersom det är vanligare att vi får frågor kring Powerpoint har jag valt att börja med det.

I nästa avsnitt går jag igenom hur jag jobbar med animationer i Keynote samt i mobil enhet.

Verktygslådan #6: Digitalt berättande – en workshop från IKT-studion

Under hösten har vi arbetat med ett koncept med olika typer av grupper, både studenter, anställda och externa deltagare (från utbildningsväsendet/forskning) och här kommer en grundläggande presentation av vad del 1 i denna workshop innebär. Den följs helst även upp av en workshop med fokus på att använda den digitala berättelse som skapas i att sedan bearbeta det med hjälp av presentationsteknik, augmented reality-tänk och kollaborativ reflektion med hjälp av digitala verktyg. Till detta kommer även ett inspel om Creative commons och Wikipedia.

I slutet av presentationen finns listor över de appar vi använder i dessa workshops.

Digitalt berättande i undervisning

Under tisdagen och onsdagen höll vi ett anförande i samband med Pedagogikdagarna här vid Linköpings universitet. Temat för vår miniföreläsning var Digitalt berättande i undervisning och i detta blogginlägg går jag igenom de viktigaste punkterna från föreläsningarna.

Skärmavbild 2015-03-19 kl. 11.56.30

Digitalt berättande i undervisning – egentligen inget nytt

Människans vilja och förmåga att skapa och berätta berättelser är inget nytt. Det är en viktig kulturbärare och det har även fångats upp i utbildningsväsendet som ett sett att kunna gestalta och arbeta med innehåll i ett syfte att lära.

Det digitala berättandet är en naturlig del av våra liv – den personliga berättelsen kommuniceras med lätthet via sociala medier, med hjälp av digitala verktyg som gör det möjligt att skapa både bild, ljud och video. Detta berättande har satts i händerna på alltfler och med en snabbhet som inte alltid skapar utrymme för reflektion och eftertanke – som oftast är det som behövs för att berättandet även ska kunna hjälpa till i en lärandeprocess.

Och varför lyfter vi från IKT-studion just detta?

Vi lånar väldigt gärna ut teknik – men vill även få till ett tänk kring hur tekniken kan användas för något mer än bara dokumentation. Ibland kanske vi ställer lite mycket motfrågor när vi får frågor om teknik – men, det som vi ser som vårt uppdrag är att hitta vägar med teknikens hjälp för att uppnå ett lärande. Vårt mål är att väcka nyfikenhet, stimulera nya idéer och tankar – hur vi tillsammans kan utveckla vårt pedagogiska uppdrag som universitet.

Skärmavbild 2015-03-19 kl. 12.47.46

Den multimodala utvecklingen och digitala infödingar

De studenter som kommer till universitetet idag är långt ifrån en, enda homogen grupp. Men, framförallt de yngsta omgärdas av en positiv fördom. De har fötts med internet från starten – och de må vara trendkänsliga, men de föds inte med en förståelse för hur digitala verktyg funkar i exempelvis i en lärandeprocess.

För – oavsett ålderskategori, så är vi rätt lika i vår grundläggande användning av digitala verktyg och internet. Vi spelar spel, googlar hälsofrågor och är sociala. Sen är det val av plattform och kanal som skiljer oss åt – men i grunden är vi rätt lika.

Du föds med andra ord inte med en självklar förståelse för vad internet är, hur det funkar, källkritik även av multimodalt innehåll.

Digital disconnect

Majoriteten av studenterna idag har tillgång till någon typ av enhet för att surfa, de flesta använder någon typ av chat/sms-tjänst och de har åtminstone i teorin tillgång till verktyg för att skapa multimodalt innehåll. Men, BYOD (Bring your own device) – trenden är inte alls särskilt jämnt utspridd, det skiljer sig fortfarande väldigt mycket mellan olika fakulteter, ämnesområden och även andra aspekter spelar in. Men – alla möter de oftast någon typ av LMS (Learning Management System) och det är där begreppet Digital disconnect är intressant. För även om ett LMS tenderar att likna andra sociala medier såsom bloggverktyg, Facebook, så är det ingen garanti för att studentgruppen känner sig motiverade att överföra den kunskapen till att använda den i ett lärande. Det behövs instruktioner, motivation och tydlighet från kursgivarens sida. Det är samma sak som gäller egentligen oavsett plattform och val av lärande-aktiviteter – en tydlig pedagogisk regi är nödvändig för att kunna motivera studenterna.

Skärmavbild 2015-03-19 kl. 12.52.33

Att börja med digitalt berättande i undervisning

Utmaningen ligger till en början i att hitta berättelsen, hitta temat, idén som ska ligga till grund för ett arbete med gestaltning med hjälp av digitala verktyg. Till detta kommer även en tydlig struktur – där det är upp till kursansvarig att dels skapa sig en uppfattning om vilken typ av studentgrupp det är som ska genomföra uppgiften (val av teknik, ämne, tidsram) och även fundera över hur öppen eller styrd uppgiften ska vara. Till detta kommer också en struktur för det moment som är nästan viktigast: Feedback och reflektion under pågående arbete och efteråt. Ska studenterna ge varandra feedback eller ska det vara läraren enbart?

Givetvis är det viktigt att fundera över teknikval – men, försök att fundera över vad som är good enough. Det viktigaste är ändå berättelsen – tekniken utvecklas ju och förändras. De val som görs ska gå att motivera i relation till temat och den berättelse som ska framföras. Börja gärna i det analoga – med manus av storyboard-format.

Varför digitalt berättande i undervisning?

Att få jobba med ett ämne, tillsammans med andra, på ett mer kreativt sätt tenderar att skapa större engagemang för ämnet. I bästa fall ger det en djupare och mer långsiktig förståelse för innehållet. Dessutom är det ett sätt att bearbeta innehåll – som då även kan tilltala olika sinnen. I en väldigt textdriven lärmiljö ger detta en möjlighet att använda andra sinnen med hjälp av multimodala verktyg.

Dessutom – och det är en fråga vi driver även från IKT-studions håll, ger det studenter en värdefull övning i hur digitala verktyg funkar, hur de går att använda för berättande men också för exempelvis presentationsmaterial. Något som blir en allt viktigare kompetens inom arbetslivet.

I nästa blogginlägg kommer det handla om ett konkret projekt som genomfördes i samarbete med Jörg Schminder, där masterstudenter i en gasturbinkurs fick använda sig av digitalt berättande för att skapa pedagogiska filmer om komplext, tekniskt innehåll.

 

Resurser för dig som är nyfiken på digitalt berättande