Augmented reality – mer än att jaga Pokémons

Vad kan vi då lära oss av Pokémon Go och det som kallas för augmented reality (förstärkt verklighet)? En skicklig pedagog kan använda spelet för att öva en hel drös med förmågor – varför inte diskutera kartor och riktningar, volym och massa, avstånd och även samarbete och reflektion kring de konstverk som finns i spelet och i verkligheten.

Jag lyfte ur just AR (augmented reality) och synade det lite extra. Ett för mig användbart exempel var Googles tjänst Google Översätt som finns som app i mobila enheter. Denna app har utökats med en slags textigenkänningsfunktion vilket gör att du med hjälp av din mobilkamera kan scanna av den text du vill få översatt från IRL till URL. Låt mig demonstrera!

googletranslate1

1. Placera texten som ska scannas innanför klamrarna som dyker upp på skärmen.

googletranslate3

2. Texten identifieras och markeras med hjälp av rutor.

googletranslate4

3. Bra jobbat Google!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Just i det här exemplet har jag redan från början indikerat att det är engelska som ska översättas till svenska.

Identifieringen går snabbt – och även om det är en blandning av olika teckensnitt så lyckas appen läsa av texten och ge en helt okej översättning.

QR-koder

Ett sätt att bygga in mer information i ett analogt presentations och/eller marknadsföringsmaterial är att använda QR-koder. Det har funnits ett tag och skulle kunna användas mycket mer – men har inte riktigt slagit särskilt brett. Steget att ladda ner en scannings-app, scanna av en kod när den dyker upp och sen få del av digitalt innehåll verkar inte vara lika lockande som en och annan marknadsförare eller kommunikatör hoppats på. Det stannar lätt i en klubb för inbördes nördar. Men det är något som hela tiden utvecklas och det är fortfarande av intresse att bevaka och hålla sig uppdaterad.

Låt teckningar få liv!

Ett lekfullt sätt att använda denna princip att scanna av något IRL för att få ytterligare en dimension URL finns i många olika versioner men de två jag har testat var bl a LandscapAR och Chromville.

landscapAR

Epic fail med LandscapAR

Principen för LandscapAR kändes klockren – rita topografiska figurer med linjer som indikerar höjd och se dina landskap ta form med hjälp av appen. Trots att jag testade på tre olika enheter, med tre olika sorters tuschpennor, olika sorters belysning och papper så var det alldeles för buggigt. Tyvärr, eftersom jag tänkt utgå från en karta över LiU och skapa ett och annat berg på den rätt så blåsiga schlätten.

Chromville är en annan app inom segmentet AR och rita – men där en del av narrativet redan finns klart. Det finns färdiga scenarios och karaktärer att färglägga och interagera med via appen. Men också några färgläggnings-papper som du skriver ut, färglägger, scannar och sen får du en liten krabat att antingen mata och natta eller spela fotboll med i din mobila enhet (i det här fallet en iPad). Det var lite svårt att få min något gamla iPad att fånga logotypen som ska läsas av för att få se sin figur och jag lyckades aldrig göra något mål – men det gav ändå en känsla av hur många liknande appar funkar.

chromville2

Utskrivet och färglagt, hämtat från Chromvilles hemsida

 

Fil 007

Skärmdump från min iPad. Teckningen scannas via appen. Du kan interagera med filuren genom att trycka på skärmen.

chromville

Filur nr 2 kan buffa runt bollen, men lyckades inte göra mål.

Det här sättet att arbeta med att ge en teckning liv triggade även igång en idé som gav mig anledning att testa både stop motion-appen iMotion samt AR-appen Aurasma.

Avslutningsvis: En magisk teckning

experimentiMotion

 

Ungefärlig tidsåtgång: 40 minuter.

Jag tog det som fanns tillgängligt – min fyraårings teckningar, en skrivbordslampa, nyckelband, ritblock och en iPad med appen Aurasma och iMotion.

Först använde jag iMotion i min iPad för att göra en kort stop-motion-film. Jag skippade ljud den här gången, men ska jobba vidare med det när jag fortsätter utforskandet.

När denna film var färdig följde jag instruktionerna via recensionen av Aurasma hos Skolappar för att länka samman den fysiska teckningen med den digitala filmen.

Resulatet ser ni lite snabbt filmat här:

 

Konstnären bakom teckningarna konstaterade när hen såg sina verk få liv: Coolt mamma! Jag vill också pröva!

 

 

Pokémon-sommar

Det går väl knappast att återkomma efter sommarens ledighet utan att blogga några rader om sommarens stora snackis, spelet Pokémon Go som tog hela världen med storm vid lanseringen i juli. Med en smartphone eller tablet har människor i olika åldrar gett sig ut för att jaga små lustiga animerade figurer ute i verkligheten. Vad är det för spel och vilka ligger bakom detta spel?

Det har ju med tiden utkristalliserats ett antal “jättar” inom webb som de flesta känner till – Google är i det här fallet inblandat, men även The Pokémon Company som i sin tur ägs av spelföretaget Nintendo. Men som avsändare för just det här spelet står företaget Niantic. Hur hänger det hela ihop?

Keyhole och Field Trip

I begynnelsen fanns ett företag som sysslade med LBS dvs location based services och digitala kartbilder. Företaget grundades av John Hanke och hette då Keyhole och var i början av 00-talet tidiga med visualisering av geografiska data för digitala plattformar. Detta företag köptes upp av Google, Hanke blev då anställd av Google och kom att arbeta med Google Earth och efterföljande tjänsten Google Maps. John Hanke ville efter ett tag lämna Google för att utveckla nya idéer på egen hand men blev kvar i det som kom att kallas Niantic Labs där den första appen som utvecklades kom att heta Field Trip, en tjänst/app som skulle erbjuda användaren fakta och information i mobilen om den verklighet den befann sig i. Förstärkt verklighet – augmented reality i kombination med platsbaserade tjänster.

The world around you is not what it seems

2012 gav Niantic Labs ut spelet Ingress. I början var det via inbjudningar enbart som spelet gick att nå, men efter ett tag släpptes den som app till Android och efter ett tag även för dem som använde iPhone. Ingress kräver också att du rör dig ute i verkligheten för att kunna interagera med olika portaler (platser, konstverk, kyrkor, sevärdheter), du bygger, samarbetar, försvarar och skjuter ner motståndarlagets byggen. Du är en agent i en sci-fi-värld och det har arrangerats events både lokalt och globalt för de riktigt inbitna spelarna.

Och samtidigt hjälper dessa spelare till att samla in data, rapportera in nya portaler, korrigera felaktigheter och med hjälp av chatfunktioner som Google Hangout och nu senast Telegram kommunicerar agenter med varandra för att kunna hjälpas åt på olika sätt. Det skrivs att det saknas tutorials för nya användare – men, mycket av uppstartshjälpen får du i den här typen av forum av andra spelare. Och väldigt ofta sker sociala events som tårtätning och grillkväll i något portaltätt område.

Print screen Ingress

Skulpturparken vid LiU i spelet Ingress

Print screen Ingress

Skulptur IRL och portal i Ingress

Gotcha!

Niantic blir sedan ett eget företag – fortfarande med stort stöd av Google, både sett till data och finansiering. 2014 förekom ett aprilskämt som gick ut på att det i Google maps-appen dök upp Pokémons av olika slag – det blev en viral succé. Niantic plockade upp detta och vände sig till The Pokémon Company med en spelidé som byggde på Ingress och den data och struktur som samlats in med hjälp av det spelet. The Pokémon Company (där många var just Ingress-agenter) nappade och i juli 2016 dök Pokémon Go upp som app. Och resten – är som ni säkert vet Pokémon-mania!

Pokemon

Skulpturparken vid LiU i Pokémon Go

Pokemon

Samma skulptur som från Ingress men som ett Pokéstop

 

I nästa inlägg tänkte jag skriva lite mer om hur den här typen av spel kan komma att påverka oss och olika möjliga användningsområden: utbildning och marknadsföring.

Julkalendern lucka 9: Apptips för en fröjdefull jul (och ett fröjdefullt liv!)

Idag går vi igenom några apptips som gör livet med mobila enheter lite lättare att hantera! 🙂 Samtliga appar finns till Android och de flesta även till iOS.

Agentagent
Den första och viktigaste appen. Du kan ge Agent tillgång till din kalender så sätter den automatiskt telefonen på ljudlöst när du har ett möte. Du kan ställa in vilka kontakter som går förbi ljudlöst och du kan också välja att t ex släppa igenom samtal om någon ringer två gånger inom fem minuter. Förutom detta så kan du också ställa in att den ska gå över på ljudlös (också här med kontakter som kan förbigå detta) under natten (och om det ska ske när du kopplar in ström, eller om det ska ske efter en stunds inaktivitet). Kör du mycket bil och kopplar in telefonen med blåtand? Då kan den, när du kopplar upp dig mot bilens blåtand, automatiskt läsa upp SMS du får och autosvara på dem att du kör bil. Den kommer också ihåg var du ställde bilen! Julhandelskaoset känns kanske lite uthärdligare med detta? 😉 Kort sagt, en agent som gör ditt liv med telefonen lite smidigare!

Digital kalendergooglecalendar
Det här är inte ett specifikt apptips utan tips på flera appar och framför allt tips på att ha digitala kalendrar. Vi i studion använder Googles kalendrar och lite olika appar för att visa dem. Som med alla gratistjänster så innebär det förstås att det du lägger in i din kalender kan Google läsa och använda t ex för att anpassa annonsering riktad till dig. Var alltid medveten om detta! Informationsuthämtning till trots så trivs vi ändå väldigt bra med digitala kalendrar. Tips på appar för kalender är t ex Googles egna, eller om du har mycket som behöver visas varje dag så kanske aCalendar eller MyLife kan passa bättre. Perfekt för att planera julklappspyssel!

Att göra-listortodoist
Det finns en uppsjö av appar som påstår sig kunna sköta dina att göra-listor. Jag har testat ett antal och hade ganska många krav på vad en sådan skulle kunna behöva göra: både webb och app (med offlinekapacitet!), bra synk, kunna dela listor med andra personer och kunna strukturera listorna till viss del. Valet föll på ToDoist efter att ha testat ett antal olika appar (Remember The Milk, GTask och Wunderlist till exempel). Varför ToDoist? För att den är såpass enkel att det är svårt att distrahera sig alltför länge med att göra snygga listor 😉 Den synkar fort och du kan logga in med ditt google-ID vilket ger ett färre lösenord att komma ihåg. Svårt att komma ihåg vilka personer du hittat julklappar till? Gör en lista!

Bankapp och mobilt bank-IDBankID-logo
Banken i mobilen! Det senaste året har de flesta bankappar uppdaterats rejält och tillåter nu att du betalar vilka räkningar som helst via mobilen så länge du signerar med mobilt bank-ID – i bank-ID-appen. Många bankappar har också funktionen att kunna scanna räkningen för att automatiskt mata in postgiro, summa och OCR-nummer. Attans smidigt! Inga kvarglömda fakturor efter julklappsshoppingen.

När du signerar med mobilt bank-ID så har du en PIN-kod du matar in i appen för att tala om att du är du. Tänk på att en sådan PIN-kod inte är begränsad till fyra siffror! Välj en bra, gärna lite längre sekvens av siffror som är lätt för dig att komma ihåg men svår för andra att gissa (inga telefonnummer eller personnummer!).

Swishswish
Sambeställer du saker? Samåker? Handlar du på Tradera? Swish är en tjänst där du kopplar ihop ditt mobilnummer med ditt kontonummer och kan föra över samt ta emot betalningar via ditt telefonnummer. Inget mer trassel med vad var mitt clearingnummer hur matar jag in det här oj vill jag verkligen lämna ut kontonummer etc – och överföringen går direkt. Mottagaren får ett pling från Swishappen i sin telefon och ser vem som har gjort betalningen. Är ni kanske några syskon som brukar handla julklappar tillsammans till en förälder? Swisha! Swish använder också mobilt bank-ID för att signera betalningarna, så kom ihåg att sätta en bra PIN-kod på appen!

Hitta appar för undervisning

Det gäller att leva som vi lär – just nu hjälper vi andra att skapa rörligt material till sin undervisning, men nu fick jag lite tid att förbereda en kort film inför kommande workshops om mobila verktyg och appar i förskolan.

Verktyg jag använt för den här filmen

Mjukvara

– Quicktime player för inspelning av skärm
– Quicktime player för inspelning av ljud
– iMovie för redigering
– Publicering i YouTube (direkt från iMovie)

Hårdvara

– 1 styck Macbook Pro
– 1 styck USB-mikrofon Logitech Desktop Microphone Digital USB

Lite om processen

– Först gjorde jag ett skissartat manus för att fundera över vad jag vill visa med filmen.
– Sen spelade jag in det jag visar på skärmen.
– Import av klippen (gjorde flera klipp, inte ett enda långt).
– Grovklipp – målet var en film på max 6 minuter. Lade in några textrutor för extra information.
– Manusarbete – är inte tillräckligt rutinerad för att tala fritt, särskilt inte när jag också vill hålla mig kort.
– Spelade in ljud med hjälp av USB-mikrofon kopplad till min egen dator, sittandes i datorsal K4 där jag stängde in mig bakom en flyttbar rumsavdelare.
– Gjorde 5-6 ljudklipp, inte ett enda långt.
– Importerade ljudklippen till iMovie via iTunes.
– Fick redigera videoklippen rätt mycket för att det skulle passa ljudet (anpassa hastighet, dela upp klippen i små-klipp för att kunna justera utifrån ljudfilerna)
– Renderade ut (exporterade) filmen direkt mot YouTube så jag slapp ha en fil liggande lokalt på datorn.
– Ungefärlig tidsåtgång: ca 8 h – men redan till nästa film jag gör kommer jag ha en del lärdomar som bör korta ner tiden avsevärt i nästa projekt.

Resultatet:

Lärdom 1: Förarbete/manusarbete sparar tid – kan spara ännu mer tid om jag övar innan och faktiskt lyckas lägga ljudspår i samma veva som jag spelar in det jag visar på skärmen.

Lärdom 2: Jag ska försöka att inte låta lika gravallvarlig nästa gång.

Trevlig helg!