Open Educational Resources are for us!

How many times do we find ourselves trying to engage our students with a nice video, some quiz or even a nice cartoon? Then we realise that we have to do it by ourselves and that the time is not enough.  We then go back to the worn out ppt presentation or pdf and use that picture from the same review that we have always used. Well…good news is that there are a lot of free available resources for us.

These are called in the pedagogical language, open educational resources (OER). The first time I came across this term was during the Open Networked Learning course

The term OER, was coined in 2002 by UNESCO and it encloses “teaching, learning and research materials in any medium, digital or otherwise, that reside in the public domain or have been released under an open license that permits no-cost access, use, adaptation and redistribution by others with no or limited restrictions”.According to Lumen’s 5Rs of OER, “The term “open content” describes any copyrightable work (traditionally excluding software, which is described by other terms like “open source”) that is licensed in a manner that provides users with free and perpetual permission to engage in the 5R activities”

Where these 5R’s stands for:

1-Retain – is the right to download own copies of the content and store and manage.

2-Reuse – is the right to use the content in your lecture, video, course site, student group, etc

3-Revise -is the right to change, modify, adapt the content to your specific class situation 

4-Remix-is the right to combine the original or modified content with some other material, OER in order to create something new.

5-Redistribute -is the right to give a copy of the original, revised or remixed material to other colleagues, students or friends.

So I happily realised that I too could find these OERs and reuse them. Generally I will also need to revise them and even remix the material in order to adapt it to my students’ needs. Some materials are too simple while others too broad.  After that I could also redistribute my new material with my colleagues, students, friends so they can take advantage of my work. However, I would also like to be properly attributed when my colleagues and friends redistribute my material. I might even have some requirements: for example, the people using my material can proceed according to the 5Rs but I don’t want them to get commercial profit! 

Although the open licences are open they might include certain requirements that makes the content less open in practice. For example, Wikipedia, with a very good will, attributes a CC BY SA licence to all the derivative content while MIT (see below) requires a CC BY NC SA licence (SA stands for share-alike and NC for non-commercial). Additionally the open content publishers can make choices that limit the engagement in the 5Rs, for example, by making the published content difficult to remix using free tools, difficult to download from the open content site, when advanced technical skills are needed to remix the content, or when the content simply is not there anymore.

Finding OERs can be a little bit of a challenge: is the content right? Can I trust it? Therefore it is good to know a few curated sites, for example, if I am a teacher I will trust other teacher/educator communities that join efforts in order to create hubs OERs hubs. Here are some of them

The wikiEducator is a community of educators who believe the educational resources should be shared and be free. Moreover, OER commons is a public digital library of OERs and also OER world map is an interesting site to visualise the ongoing efforts. Another site that you might want to visit in your ONL hunting is Merlot  and a huge collection of OERs put together thanks to the tiny earth initiative is also worth visiting! Here you can also add and collaborate! I particularly found it super useful during the past locked down when we had to launch all the labs online in no time. 

Even Though I might be very happy with the existence of OERs, because they are free,  save my money, time and are accessible! I might also consider that OERs

  • Need to be found 
  • Need to be customised for particular situation/students
  • Need to be critically reviewed
  • Need to be easily accessible and user-friendly to the students (including to students with disabilities or functional variations)
  • Need to be translated from a foreign language

So therefore I wanted to write this blog to help you save a little bit of your time. Here you can find  some useful examples of OERs their Links follow below

Courses 

mOOCs (micro online open courses) OERu
Coursera (watch out! Not always free!)

Lectures

MIT

Khan Academy (One of my favourites!)

For creation of lectures

Mini lectures that can be adapted to your course

Books

Openstax 

Repository of free textbooks at University of British Columbia

Slideshares

Laboratories, demonstrations, lab manuals

Virtual Labs 

Jove videojournal/lab manuals

Anatomy playlist 

Open access journals

publish

Ready-made quizes (you can also check kahoot)

Quizes 

 Images, animated images 

Pixabay

Animated images for education 

Openclipart 

Audio and videorecording

Music 

And many many more.  Isn’t it amazing? So, if you happens to know some good OERs please, comment below so we can start sharing!

Hope you enjoy my blogpost/Gizeh

Pictures: #1 “Open Educational Resources” taken from Wikimedia CC BY Jonathasmello
Picture # 2 “Not found” taken from Pixabay Image by Draguth Leon
1+

Värt att veta vid skapande av digitalt undervisningsmaterial

Bild med text Upphovsrätt, GDPR, tillgänglighet

Det här blogginlägget är tänkt att ge några råd vid skapandet av digitalt undervisningsmaterial som främst handlar om rörlig bild (video). Det kan gälla inspelning i videoverktyget Zoom, i ett klassrum med eller utan publik eller ljudspår till en presentation som distribueras i filmformat i LISAM eller på YouTube.

Det finns tre lagområden som är bra att ha grundläggande kunskap om för att kunna fatta beslut om hur du vill göra med just ditt undervisningsmaterial.

Det du behöver tänka på är det som rör upphovsrätt, personuppgifter (GDPR) och tillgänglighet. Och det som är spännande med juridik är att en lag kan säga en sak, medan en annan säger något annat, och då behöver dessa lagar analyseras, värderas och i riktigt komplexa frågor prövas i domstol för att det ska gå att ge svar.

Tillgänglighet – olika modaliteter

Att erbjuda en inspelad läraktivitet ger studenter en möjlighet att gå tillbaka, repetera, pausa och bearbeta ett material även efter lärtillfället. Det tillgängliggör en aktivitet för fler och det kan vara en pedagogisk vinst i det.
Men – här behöver vi stanna upp lite och fundera över tillgänglighet. Om läraktiviteten är av såpass stor vikt att det ligger till grund för examinerande moment behöver det finnas en tydlig beskrivning i text av filmens innehåll: manus, powerpoint inkl manus, läshänvisningar till artiklar eller böcker. Det är också viktigt att redan innan fundera över hur du i LISAM kommunicerar kring kontext och syfte för att materialet som publiceras blir begripligt. Förhoppningsvis ska det framöver också finnas bättre möjligheter till textning, men där vet jag inte ännu hur detta ska lösas.

Upphovsrätt – (…psst, lär dig om Creative Commons!)

– Upphovsrätt då? Vi har ju en låst lärplattform och där ska det väl gå att publicera material i enlighet med avtalet vi har med BONUS Copyright Access?

Svaret: Där spelar det roll vilken typ av medier du har med i din inspelning.

Om du spelar in en läraktivitet där upphovsrättsskyddat material görs synligt finns det en grundprincip att tänka på: texter, noter och bilder får du använda och göra synliga så länge det sker inom LISAM.

Ljud, musik och filmer får du inte visa/spela upp utan separat avtal och då är det följaktligen inte lämpligt att spela in den här typen av material för vidare spridning, även fast det är en låst lärplattform.

Länka till material på t ex YouTube, SVT, UR, TED talks – ja!
Ladda ner, ladda upp musik/videos i LISAM för distribution i en kurs – nej!

Det jag dock brukar slå ett slag för här är att lära sig att använda material med Creative commons-licens. Nätet är fullt av kreativa människor som gärna delar med sig av bild, ljud, video och musik. Använd det!

GDPR – personuppgifter på nätet

Och slutligen – GDPR (The General Data Protection Regulation) är den lag som ska skydda våra personuppgifter från att spridas på nätet. När det gäller inspelning av läraktiviteter i vår kontext är det bra att känna till att till personuppgift räknas: röst, bild, namn, men också om bilden avslöjar ett medicinskt tillstånd såsom hörapparat, glasögon eller rullstol. Det allra bästa är såklart att inte spela in deltagarna överhuvudtaget, utan bara fokusera på den som är lärare. Men om det är viktigt att spela in helheten behöver du informera deltagarna innan och ge dem en möjlighet att säga nej till att just de finns med i inspelningen. Då är det ditt ansvar att se till att hen klipps bort innan inspelningen distribueras.
Det är också bra att tänka på att ett tillstånd av den här typen också går att återta. Vill en deltagare bli bortklippt i efterhand har hen rätt att kräva det. Ett sätt att hantera detta är att redan från början sätta ett bäst-före-datum på materialet – för troligen är det ändå inte särskilt relevant att fortsätta distribuera ett interaktivt lärmoment i en annan kohort. Bättre då att radera (gallra) det som ej längre är användbart.

Känns något oklart?

Ta gärna kontakt med våra pedagogiska utvecklare (didacticum@liu.se) – vi diskuterar gärna hur du ska tänka kring dessa frågor. Vill du fördjupa de juridiska frågorna har vi även en eminent juristenhet att bolla frågor med. För i den här kraftiga förenklingen av juridiken som rör vårt arbete har jag inte ens närmat mig förvaltningslagen, offentlighetsprincipen och arkivlagen.

Och tänk på – tillgänglighet gynnar alla! Det lönar sig att tänka efter före.

1+

Håll ut och håll kontakten!

Det enda vi vet i det här läget, är väl att det inte går att veta hur det kommer bli framöver. Det är svårt att skapa långsiktighet i någonting vad gäller utbildningsdesign – lika väl som i livet i övrigt just nu.

Det finns signaler både från skolans och universitetens värld att det pågår mycket dubbeljobb inför hösten. Ska det planeras för en plan A, plan B och plan C? Vad är egentligen rimligt?

Det gäller att återigen backa från den ordinarie ambitionsnivå och köra på en medelväg som funkar i längden. Det går emot för många ambitiösa lärare och även studenter. Det är en extraordinär situation för oss alla och visst vore det toppen om det gick att hitta en enda medelväg som funkar för just alla. En mall att applicera som tar hand om både det praktiska, ekonomiska och det känslomässiga. Ett digitalt verktyg som löser allt.

Det jag funderar vidare över är något som Dr Orna Farrell (DCU) tog upp vid ett webinarium som hölls via EDEN European distance and e-learning network den 20 april och som även fångats upp via mina olika omvärldsbevakningsinsatser. Det jag tyckte var lärorikt med Ornas inspel var det tydliga studentperspektivet, och det som beskrivs som lifeload. Allt det där övriga i livet som påverkar, utöver den “workload” vi har via arbete/studier.

  • Utgå från att grundförutsättningarna vad gäller it-infrastruktur är rätt låga. Särskilt för LiU med studenter som antagits till ett campusbaserat universitet är det svårt att helt plötsligt ställa krav på kamera, headset, laptop och bra med bandbredd för att kunna ta del av live-aktiviteter. Basera inte hela din design på live-video med många deltagare. (Ta gärna del av Videoconferencing alternatives – how low band-width teaching will save us all)
  • Tänk också flexibelt – det är bra med fasta tider för vissa aktiviteter, det erbjuder struktur och ramar som kan vara extra viktigt att arbeta in ännu mer när du inte träffar studenter/lärare lika ofta. Men var lite mer flexibel med att en fast tid för många på samma gång kan ge strul (se ovan). I och med detta blir det också extra viktigt att inte bara överföra ett 8-17-schema rakt av. Flexibilitet kräver utrymme tidsmässigt.
  • Asynkrona aktiviteter, dvs allt det där som går att göra utan att alla behöver göra det exakt samma tid och på samma plats. Skapa diskussioner i en tråd på Teams, använd samarbetsytor i LISAM, utforska möjligheter med wikis, inspelat material, quiz, övningsuppgifter online. Med ett tydligt ramverk och instruktion kan det skapa mer interaktion och samhörighet än vid ett större, live-tillfälle.

Sen är det förstås olika förutsättningar beroende på studentgruppens sammansättning, studievana, kursens innehåll, examinationsformer och vilken kultur som råder inom ämnet och institutionen – men jag tror att det kan vara värdefullt att ha med åtminstone tankarna om: låg bandbredd/teknikförutsättningar, flexibelt och asynkront och håll kontakten med varandra. Hör av er till studenterna med jämna mellanrum – även om det inte finns ny information att ge, betyder det mycket att skapa social närvaro. Det kan stärka både motivation och gruppkänslan.

Lyssna gärna på Alastair Creelman som pratar om Social närvaro, och ta gärna del av Skolverkets webbutbildning om Fjärrundervisning – en användbar kunskapsinjektion även för högskolepedagoger.

Ha en fin Virtualborg!

2+

Good enough

Dekorationer utanför KEY1 i hus KEY

I all välmening cirkulerar många välskrivna och utförliga guider, artiklar och tips inför ett distansläge och i det här inlägget kommer en reflektion kring dessa.

Det är stor skillnad på att snabbt ställa om sin undervisning från campusbaserat till distans, jämfört med att designa en kurs redan från början till ett distansformat. Det arbete som pågår nu är ett sätt att kunna säkerställa vissa delar av utbildningsuppdraget vi som lärosäte har – men med två viktiga ledord för att det ska funka: Good enough och prioritering. Det senare bör ske i samarbete med ledning och kollegor.

Att snabbt ställa om sig från campusbaserat till distans

  1. Använd och lär dig de verktyg som finns, tillsammans med studenterna. Det är den absolut viktigaste läraktiviteten i ett inledande arbete online.
  2. Ta hjälp av oss på Didacticum och IT-avdelningen för att diskutera just dina förutsättningar. Vi kommer finnas tillgängliga online i olika kanaler framöver.
  3. Håll kontakten socialt med både kollegor och studenter, även online. Ta en fika tillsammans, vid bestämda tider, använd möjligheter till chat och diskussionsforum i LISAM.
  4. Återigen en fråga om prioritering – vilket innehåll behöver du distribuera till studenterna och hur vill du att studenterna ska interagera med det? Se det primärt som en övning i att använda verktygen, sekundärt att reproducera den exakta läraktiviteten som nu ersätts med något online. Att direkt överföra något rakt av från live till digitalt blir sällan särskilt bra. Se steg 2 för stöd i att tänka igenom detta.
  5. Se till att både du själv och studenterna får en rimlig arbetsbelastning. Det är lätt att kasta in alla möjliga resurser bara för att det finns tillgängligt online och att byta från campusbaserat till online ger lätt en iver att kompensera med mängder av information och “bra att läsa”-artiklar.

En del i mitt arbete just nu med att ta fram resurser för undervisande personal (och studenter) är att göra det ingångsorden indikerar: Good enough och prioritera! Det florerar givetvis utförliga guider, länklistor och tips på gratistjänster som kan stötta en stor mängd läraktiviteter – men återigen: tänk två veckor i det här läget (dvs stick inte iväg för fort, för långt med att styr om en hel kurs i det här läget).

När den här krisen har lugnat sig finns dessa resurser kvar och det kan då vara läge att fundera över vad som passar en kursdesign som inte ska skapas med hast. Distansutbildning kräver planering för att bli riktigt bra och det arbete som pågår nu är inte pedagogisk utveckling. Det är ett sätt att hantera en hastigt uppkommen extraordinär händelse med hjälp av de IT-verktyg som finns vid LiU.


LiU-resurser

För uppdaterade och samlade resurser från Didacticum och IT-avdelningen rekommenderar jag: Stärk din digitala kompetens där även Undervisa online finns med.

Jourhavande pedagoger, IT-utbildare och pedagogiska utvecklare finns även tillgängliga i de extrainsatta workshops som ges istället för Pedagogikdagarna 17-18/3: Verktyg för digital undervisning

Källor och vidare läsning

Detta inlägg har inspirerats av Tony Bates Advice to those about to teach online because of the corona virus, Amy Youngs Facebook-inlägg om förberedelser att undervisa online i Tacoma, USA samt Please do a bad job of putting your courses online av Rebecca Barret-Fox.

7+

Italienska universitet i distansläge

* För uppdaterad information om Coronaviruset och LiU:s agerande rekommenderar jag FAQ-sidan på vår webb *

Milanos universitet, CC BY SA Lingiorgia, Wikimedia Commons

Med anledning av utbrottet av Corona (Covid-19) har alla italienska universitet stängt ner den delen av undervisning som sker på plats på campus. Vid en genomgång av deras webbaserade kommunikation är det intressant att se hur ett universitet gör för att gå över till det flera av dem beskriver som ”distansläge”. Vad kan det innebära? Vad prioriteras och vilka undantag görs?

Nedstängningen av de italienska universiteten verkar sammanfalla med terminsstart, men också examenshögtider. Det har därför inte varit helt lätt att undersöka hur de löst tentor och andra examinationer. Det ska ske digitalt i mesta möjliga mån, men exakt hur det ska gå till är oklart. De är i ett läge där nya studenter får uppropen senarelagda, medan studenter som redan går en utbildning nu får de campusbaserade momenten distribuerade online.

De flesta universiteten använder någon typ av lärplattform (exempelvis Moodle) och videokonferensverktyg. En stor del av universiteten verkar i samband med stängningen ha aktiverat möjligheten att använda Microsoft Teams som ett samarbetsverktyg, men även Google Meet omnämns som ett alternativ för kommunikation online.

Universiteten är mer eller mindre öppna på sina hemsidor med hur detta går till. Milano Politecnico ger intrycket av att ha en inarbetad it-struktur som innebär att de går in i ”distance learning mode” med virtuella klassrum i sin lärplattform.

Det lärosäte som är mest öppen med sina resurser är Milanos universitet. De har stöd för lärare som nu behöver jobba online med olika inspelningsmiljöer (självinspelningsstudio, multimediarum) men också en intensivkurs i digital innehållsproduktion. Det är en sida med sammanställda resurser, guider och kontaktuppgifter för lärare som snabbt behöver konvertera material till digitalt format. Lärarna ges egentligen två alternativ – spela in material och lägg det i en lärplattform eller distribuera aktiviteten online, live.

Det flera av hemsidorna informerar om är att detta är ett tillfälligt sätt att undervisa, och att de som undantas från nedstängningen av campus är de studenter som läser vid program med inriktning medicin och hälsa. En prioritering som ligger i linje med landets stora behov av vårdpersonal i det läge de är i nu.

Hur skulle det se ut vid LiU om vi ställdes inför ett liknande scenario?

Det finns tre viktiga komponenter i det arbete som pågår vid universiteten i Italien som behövs för att kunna jobba online med den undervisning som egentligen skulle ske på campus:

Att kursen har och använder en lärplattform, i vårt fall LISAM.

Att undervisande personal använder möjligheten att skapa digitalt innehåll med hjälp av PowerPoint (Office 365)

Att möten, seminarier, föreläsningar, samarbeten sker med hjälp av Zoom och/eller Teams.

För att använda dessa resurser finns både kurser, Ta hjälp av en pedagog (Didacticum) och ett antal guider att ta del av. Här har jag samlat några av dem.

Verktygsguider för anställda vid LiU

Källor:

De italienska universitet som funnits med i denna spaning är: Bologna, Florens, Parma, Palermo, Padua, Milano, Milano Politecnico, Turin, Rom och Modena. I början av arbetet med denna text hade fortfarande inte Bologna och Florens stängt, det skedde under eftermiddagen den 9/3.

2+