Lucka 16: The square peg in a round hole

During university I got tired of the curriculum. I only recovered my interest when I joined a research group in Oncology and worked on a real research project. There we were allowed to design our own experiments, to fail and to reflect about our mistakes. We didn’t get bad grades for that. In fact, we felt trusted and important. We learned as students and taught our peers about other things we were good at.

During postgraduate years, the preferred course was taught in a “chaotic” lab where the teacher said: here you have all reagents, decide for yourself what is the most suitable for your experiment. Improvise and be creative!

The best pedagogic course was an international MOOC (Massive Online Open Course) where we learned from and during the interaction between each other in multidisciplinary and multicultural groups. At the end we produced a blog where we reflected on what we’ve learnt.

But I’ve never reflected on why I liked these experiences so much until now after passing the edx course “Leaders of Learning”. Here, Dr. Richard Elmore presents a frame that helps to organize different points of views about learning, leading, organizing and even designing different learning spaces. It was then he made me think about where did I learn best? Which learning environments did I enjoy the most? Who were my best teachers? Why?
In this video that we co-produced with Filip Levälahti from Arcada, I explain Elmore’s frames more in detail and in this picture produced for the ONL course 2021 we illustrated with examples the way different learners might think about their learning situation.

So, as teachers we are facing an heterogeneous group of students where some will learn best from a structured and teacher-centered approach (Hierarchical Individual), some will enjoy some structure but also group work and interaction with the community (Hierarchical Collective), some will appreciate more a self-pace course they found in the internet where they don’t need to pass an exam (Distributed Individual), some will bloom in personal learning networks (Distributed Collective) and some will go over boundaries in this frame.

Therefore, as a teacher I started to think about what kind of students I wanted to form and how would I do that? If my duty is to make sure the students reach all learning goals, how should I formulate such? Which learning goals and outcomes should I strive for? Should I allow the students to formulate their own learning goals in line with certain topics? What possible ingredients should I incorporate in my courses to engage and motivate the majority of my students?

Now, dissecting the elements that made my experiences so appealing I could identify some factors that resonate somehow in the way we intend to teach at LiU: real world-inspired problems, design, experimentation, allowance to fail and time for reflection, trust, group discussions, multicultural and interprofessional environments, teacher and students interchangeable roles… I am just missing more of improvisation, transdisciplinary projects, creation/production where the students leave the class with something they’ve accomplished and can use sort of more of skillshares or makerspaces.

After revising this model, I also started to think about my son who said to me that he learns more from the internet than in school. I remembered my friend who dropped out from school because “he was bored”, the one student that jumped from engineering to medicine and was taking philosophy courses on the side, the ones learning through Domestika, Coursera, Khan Academy or Edx and tailoring their own curriculum…Logan LaPlante being happy in finding something fulfilling to do for a living…All of these people might not fit in just one learning type, in just one frame and might not thrive in one prearranged educational path, not because they’re are failures but because there must be other opportunities for them to fit in. Maybe we can start designing learning experiences that also accommodate those students who learn best in the collective distributed frame?

If we play with the idea of the future being about active choices, a place where knowledge is everywhere, content is everywhere as well as the teacher, where we learn in networks and in a personalized way maybe we discover that we won’t need to feel like a square peg in a round hole anymore.

Vecka 12: Förändringskompetens, Rektors strategidialoger och delrapport 1: Coronaviruset och högskolan

En del tankar dröjer sig såklart kvar efter föregående veckas Pedagogikdag. En av våra keynote-talare var Cathrine Reineholm, IBL, LiU som berättade om förändringskompetens och synen på framtidens arbetsliv. Cathrine har tillsammans med Henrik Kock  gjort en kunskapssammanställning som kom som en rapport i februari 2020: Organisatorisk förändringskompetens på arbetsplatser.

Det är extra spännande att läsa denna rapport med det senaste året i åtanke och fundera över vad förändring, omställning och utveckling kan lära oss.

Ny rektor – nya strategidialoger. Nu är dessa igång och jag tycker formatet funkar alldeles fint, upplever att fler kommer till tals i ett digitalt format med backchannel (chat), formulär, diskussion i mindre grupper och välstrukturerade rapporter i helgrupp.

Vi är många som är engagerade och jag tror att en väldigt viktig fråga inför vårt lärosätes vidare utveckling är den som gäller vår identitet som campusbaserat universitet. Lena Miranda lyfte just denna campusfixering vid dagens dialog som något vi bör släppa för att kunna bredda oss och vinna ny mark. Att våga göra just det tror jag inte kommer skada vår nuvarande programuniversitetsprofil – snarare bredda och utvidga våra målgrupper och kunna erbjuda påfyllning och fördjupning för andra studentgrupper än dem vi når idag. 

Tre tillfällen återstår, för den som är nyfiken


Den här veckan kom också den första delrapporten från UKÄ (Universitetskanslerämbetet) på temat Coronaviruset och högskolan, där det blir tydligt att fler söker sig till högre utbildning, i viss mån eftersom de sökande inte har något annat alternativ då resor, jobb och andra möjligheter abrupt försvunnit. En del av studenterna som började högre utbildning HT20 har nu läst på distans enda sen gymnasierna ställde om i mars/april 2020 och en personlig reflektion är ju den jag gjorde i november på temat Studentliv i Coronatid.  

Fridens liljor,




Open Educational Resources are for us!

How many times do we find ourselves trying to engage our students with a nice video, some quiz or even a nice cartoon? Then we realise that we have to do it by ourselves and that the time is not enough.  We then go back to the worn out ppt presentation or pdf and use that picture from the same review that we have always used. Well…good news is that there are a lot of free available resources for us.

These are called in the pedagogical language, open educational resources (OER). The first time I came across this term was during the Open Networked Learning course

The term OER, was coined in 2002 by UNESCO and it encloses “teaching, learning and research materials in any medium, digital or otherwise, that reside in the public domain or have been released under an open license that permits no-cost access, use, adaptation and redistribution by others with no or limited restrictions”.According to Lumen’s 5Rs of OER, “The term “open content” describes any copyrightable work (traditionally excluding software, which is described by other terms like “open source”) that is licensed in a manner that provides users with free and perpetual permission to engage in the 5R activities”

Where these 5R’s stands for:

1-Retain – is the right to download own copies of the content and store and manage.

2-Reuse – is the right to use the content in your lecture, video, course site, student group, etc

3-Revise -is the right to change, modify, adapt the content to your specific class situation 

4-Remix-is the right to combine the original or modified content with some other material, OER in order to create something new.

5-Redistribute -is the right to give a copy of the original, revised or remixed material to other colleagues, students or friends.

So I happily realised that I too could find these OERs and reuse them. Generally I will also need to revise them and even remix the material in order to adapt it to my students’ needs. Some materials are too simple while others too broad.  After that I could also redistribute my new material with my colleagues, students, friends so they can take advantage of my work. However, I would also like to be properly attributed when my colleagues and friends redistribute my material. I might even have some requirements: for example, the people using my material can proceed according to the 5Rs but I don’t want them to get commercial profit! 

Although the open licences are open they might include certain requirements that makes the content less open in practice. For example, Wikipedia, with a very good will, attributes a CC BY SA licence to all the derivative content while MIT (see below) requires a CC BY NC SA licence (SA stands for share-alike and NC for non-commercial). Additionally the open content publishers can make choices that limit the engagement in the 5Rs, for example, by making the published content difficult to remix using free tools, difficult to download from the open content site, when advanced technical skills are needed to remix the content, or when the content simply is not there anymore.

Finding OERs can be a little bit of a challenge: is the content right? Can I trust it? Therefore it is good to know a few curated sites, for example, if I am a teacher I will trust other teacher/educator communities that join efforts in order to create hubs OERs hubs. Here are some of them

The wikiEducator is a community of educators who believe the educational resources should be shared and be free. Moreover, OER commons is a public digital library of OERs and also OER world map is an interesting site to visualise the ongoing efforts. Another site that you might want to visit in your ONL hunting is Merlot  and a huge collection of OERs put together thanks to the tiny earth initiative is also worth visiting! Here you can also add and collaborate! I particularly found it super useful during the past locked down when we had to launch all the labs online in no time. 

Even Though I might be very happy with the existence of OERs, because they are free,  save my money, time and are accessible! I might also consider that OERs

  • Need to be found 
  • Need to be customised for particular situation/students
  • Need to be critically reviewed
  • Need to be easily accessible and user-friendly to the students (including to students with disabilities or functional variations)
  • Need to be translated from a foreign language

So therefore I wanted to write this blog to help you save a little bit of your time. Here you can find  some useful examples of OERs their Links follow below


mOOCs (micro online open courses) OERu
Coursera (watch out! Not always free!)



Khan Academy (One of my favourites!)

For creation of lectures

Mini lectures that can be adapted to your course



Repository of free textbooks at University of British Columbia


Laboratories, demonstrations, lab manuals

Virtual Labs 

Jove videojournal/lab manuals

Anatomy playlist 

Open access journals


Ready-made quizes (you can also check kahoot)


 Images, animated images 


Animated images for education 


Audio and videorecording


And many many more.  Isn’t it amazing? So, if you happens to know some good OERs please, comment below so we can start sharing!

Hope you enjoy my blogpost/Gizeh

Pictures: #1 “Open Educational Resources” taken from Wikimedia CC BY Jonathasmello
Picture # 2 “Not found” taken from Pixabay Image by Draguth Leon

Värt att veta vid skapande av digitalt undervisningsmaterial

Bild med text Upphovsrätt, GDPR, tillgänglighet

Det här blogginlägget är tänkt att ge några råd vid skapandet av digitalt undervisningsmaterial som främst handlar om rörlig bild (video). Det kan gälla inspelning i videoverktyget Zoom, i ett klassrum med eller utan publik eller ljudspår till en presentation som distribueras i filmformat i LISAM eller på YouTube.

Det finns tre lagområden som är bra att ha grundläggande kunskap om för att kunna fatta beslut om hur du vill göra med just ditt undervisningsmaterial.

Det du behöver tänka på är det som rör upphovsrätt, personuppgifter (GDPR) och tillgänglighet. Och det som är spännande med juridik är att en lag kan säga en sak, medan en annan säger något annat, och då behöver dessa lagar analyseras, värderas och i riktigt komplexa frågor prövas i domstol för att det ska gå att ge svar.

Tillgänglighet – olika modaliteter

Att erbjuda en inspelad läraktivitet ger studenter en möjlighet att gå tillbaka, repetera, pausa och bearbeta ett material även efter lärtillfället. Det tillgängliggör en aktivitet för fler och det kan vara en pedagogisk vinst i det.
Men – här behöver vi stanna upp lite och fundera över tillgänglighet. Om läraktiviteten är av såpass stor vikt att det ligger till grund för examinerande moment behöver det finnas en tydlig beskrivning i text av filmens innehåll: manus, powerpoint inkl manus, läshänvisningar till artiklar eller böcker. Det är också viktigt att redan innan fundera över hur du i LISAM kommunicerar kring kontext och syfte för att materialet som publiceras blir begripligt. Förhoppningsvis ska det framöver också finnas bättre möjligheter till textning, men där vet jag inte ännu hur detta ska lösas.

Upphovsrätt – (…psst, lär dig om Creative Commons!)

– Upphovsrätt då? Vi har ju en låst lärplattform och där ska det väl gå att publicera material i enlighet med avtalet vi har med BONUS Copyright Access?

Svaret: Där spelar det roll vilken typ av medier du har med i din inspelning.

Om du spelar in en läraktivitet där upphovsrättsskyddat material görs synligt finns det en grundprincip att tänka på: texter, noter och bilder får du använda och göra synliga så länge det sker inom LISAM.

Ljud, musik och filmer får du inte visa/spela upp utan separat avtal och då är det följaktligen inte lämpligt att spela in den här typen av material för vidare spridning, även fast det är en låst lärplattform.

Länka till material på t ex YouTube, SVT, UR, TED talks – ja!
Ladda ner, ladda upp musik/videos i LISAM för distribution i en kurs – nej!

Det jag dock brukar slå ett slag för här är att lära sig att använda material med Creative commons-licens. Nätet är fullt av kreativa människor som gärna delar med sig av bild, ljud, video och musik. Använd det!

GDPR – personuppgifter på nätet

Och slutligen – GDPR (The General Data Protection Regulation) är den lag som ska skydda våra personuppgifter från att spridas på nätet. När det gäller inspelning av läraktiviteter i vår kontext är det bra att känna till att till personuppgift räknas: röst, bild, namn, men också om bilden avslöjar ett medicinskt tillstånd såsom hörapparat, glasögon eller rullstol. Det allra bästa är såklart att inte spela in deltagarna överhuvudtaget, utan bara fokusera på den som är lärare. Men om det är viktigt att spela in helheten behöver du informera deltagarna innan och ge dem en möjlighet att säga nej till att just de finns med i inspelningen. Då är det ditt ansvar att se till att hen klipps bort innan inspelningen distribueras.
Det är också bra att tänka på att ett tillstånd av den här typen också går att återta. Vill en deltagare bli bortklippt i efterhand har hen rätt att kräva det. Ett sätt att hantera detta är att redan från början sätta ett bäst-före-datum på materialet – för troligen är det ändå inte särskilt relevant att fortsätta distribuera ett interaktivt lärmoment i en annan kohort. Bättre då att radera (gallra) det som ej längre är användbart.

Känns något oklart?

Ta gärna kontakt med våra pedagogiska utvecklare ( – vi diskuterar gärna hur du ska tänka kring dessa frågor. Vill du fördjupa de juridiska frågorna har vi även en eminent juristenhet att bolla frågor med. För i den här kraftiga förenklingen av juridiken som rör vårt arbete har jag inte ens närmat mig förvaltningslagen, offentlighetsprincipen och arkivlagen.

Och tänk på – tillgänglighet gynnar alla! Det lönar sig att tänka efter före.

Håll ut och håll kontakten!

Det enda vi vet i det här läget, är väl att det inte går att veta hur det kommer bli framöver. Det är svårt att skapa långsiktighet i någonting vad gäller utbildningsdesign – lika väl som i livet i övrigt just nu.

Det finns signaler både från skolans och universitetens värld att det pågår mycket dubbeljobb inför hösten. Ska det planeras för en plan A, plan B och plan C? Vad är egentligen rimligt?

Det gäller att återigen backa från den ordinarie ambitionsnivå och köra på en medelväg som funkar i längden. Det går emot för många ambitiösa lärare och även studenter. Det är en extraordinär situation för oss alla och visst vore det toppen om det gick att hitta en enda medelväg som funkar för just alla. En mall att applicera som tar hand om både det praktiska, ekonomiska och det känslomässiga. Ett digitalt verktyg som löser allt.

Det jag funderar vidare över är något som Dr Orna Farrell (DCU) tog upp vid ett webinarium som hölls via EDEN European distance and e-learning network den 20 april och som även fångats upp via mina olika omvärldsbevakningsinsatser. Det jag tyckte var lärorikt med Ornas inspel var det tydliga studentperspektivet, och det som beskrivs som lifeload. Allt det där övriga i livet som påverkar, utöver den “workload” vi har via arbete/studier.

  • Utgå från att grundförutsättningarna vad gäller it-infrastruktur är rätt låga. Särskilt för LiU med studenter som antagits till ett campusbaserat universitet är det svårt att helt plötsligt ställa krav på kamera, headset, laptop och bra med bandbredd för att kunna ta del av live-aktiviteter. Basera inte hela din design på live-video med många deltagare. (Ta gärna del av Videoconferencing alternatives – how low band-width teaching will save us all)
  • Tänk också flexibelt – det är bra med fasta tider för vissa aktiviteter, det erbjuder struktur och ramar som kan vara extra viktigt att arbeta in ännu mer när du inte träffar studenter/lärare lika ofta. Men var lite mer flexibel med att en fast tid för många på samma gång kan ge strul (se ovan). I och med detta blir det också extra viktigt att inte bara överföra ett 8-17-schema rakt av. Flexibilitet kräver utrymme tidsmässigt.
  • Asynkrona aktiviteter, dvs allt det där som går att göra utan att alla behöver göra det exakt samma tid och på samma plats. Skapa diskussioner i en tråd på Teams, använd samarbetsytor i LISAM, utforska möjligheter med wikis, inspelat material, quiz, övningsuppgifter online. Med ett tydligt ramverk och instruktion kan det skapa mer interaktion och samhörighet än vid ett större, live-tillfälle.

Sen är det förstås olika förutsättningar beroende på studentgruppens sammansättning, studievana, kursens innehåll, examinationsformer och vilken kultur som råder inom ämnet och institutionen – men jag tror att det kan vara värdefullt att ha med åtminstone tankarna om: låg bandbredd/teknikförutsättningar, flexibelt och asynkront och håll kontakten med varandra. Hör av er till studenterna med jämna mellanrum – även om det inte finns ny information att ge, betyder det mycket att skapa social närvaro. Det kan stärka både motivation och gruppkänslan.

Lyssna gärna på Alastair Creelman som pratar om Social närvaro, och ta gärna del av Skolverkets webbutbildning om Fjärrundervisning – en användbar kunskapsinjektion även för högskolepedagoger.

Ha en fin Virtualborg!