Lucka 16: The square peg in a round hole

During university I got tired of the curriculum. I only recovered my interest when I joined a research group in Oncology and worked on a real research project. There we were allowed to design our own experiments, to fail and to reflect about our mistakes. We didn’t get bad grades for that. In fact, we felt trusted and important. We learned as students and taught our peers about other things we were good at.

During postgraduate years, the preferred course was taught in a “chaotic” lab where the teacher said: here you have all reagents, decide for yourself what is the most suitable for your experiment. Improvise and be creative!

The best pedagogic course was an international MOOC (Massive Online Open Course) where we learned from and during the interaction between each other in multidisciplinary and multicultural groups. At the end we produced a blog where we reflected on what we’ve learnt.

But I’ve never reflected on why I liked these experiences so much until now after passing the edx course “Leaders of Learning”. Here, Dr. Richard Elmore presents a frame that helps to organize different points of views about learning, leading, organizing and even designing different learning spaces. It was then he made me think about where did I learn best? Which learning environments did I enjoy the most? Who were my best teachers? Why?
In this video that we co-produced with Filip Levälahti from Arcada, I explain Elmore’s frames more in detail and in this picture produced for the ONL course 2021 we illustrated with examples the way different learners might think about their learning situation.

So, as teachers we are facing an heterogeneous group of students where some will learn best from a structured and teacher-centered approach (Hierarchical Individual), some will enjoy some structure but also group work and interaction with the community (Hierarchical Collective), some will appreciate more a self-pace course they found in the internet where they don’t need to pass an exam (Distributed Individual), some will bloom in personal learning networks (Distributed Collective) and some will go over boundaries in this frame.

Therefore, as a teacher I started to think about what kind of students I wanted to form and how would I do that? If my duty is to make sure the students reach all learning goals, how should I formulate such? Which learning goals and outcomes should I strive for? Should I allow the students to formulate their own learning goals in line with certain topics? What possible ingredients should I incorporate in my courses to engage and motivate the majority of my students?

Now, dissecting the elements that made my experiences so appealing I could identify some factors that resonate somehow in the way we intend to teach at LiU: real world-inspired problems, design, experimentation, allowance to fail and time for reflection, trust, group discussions, multicultural and interprofessional environments, teacher and students interchangeable roles… I am just missing more of improvisation, transdisciplinary projects, creation/production where the students leave the class with something they’ve accomplished and can use sort of more of skillshares or makerspaces.

After revising this model, I also started to think about my son who said to me that he learns more from the internet than in school. I remembered my friend who dropped out from school because “he was bored”, the one student that jumped from engineering to medicine and was taking philosophy courses on the side, the ones learning through Domestika, Coursera, Khan Academy or Edx and tailoring their own curriculum…Logan LaPlante being happy in finding something fulfilling to do for a living…All of these people might not fit in just one learning type, in just one frame and might not thrive in one prearranged educational path, not because they’re are failures but because there must be other opportunities for them to fit in. Maybe we can start designing learning experiences that also accommodate those students who learn best in the collective distributed frame?

If we play with the idea of the future being about active choices, a place where knowledge is everywhere, content is everywhere as well as the teacher, where we learn in networks and in a personalized way maybe we discover that we won’t need to feel like a square peg in a round hole anymore.

Vecka 12: Förändringskompetens, Rektors strategidialoger och delrapport 1: Coronaviruset och högskolan

En del tankar dröjer sig såklart kvar efter föregående veckas Pedagogikdag. En av våra keynote-talare var Cathrine Reineholm, IBL, LiU som berättade om förändringskompetens och synen på framtidens arbetsliv. Cathrine har tillsammans med Henrik Kock  gjort en kunskapssammanställning som kom som en rapport i februari 2020: Organisatorisk förändringskompetens på arbetsplatser.

Det är extra spännande att läsa denna rapport med det senaste året i åtanke och fundera över vad förändring, omställning och utveckling kan lära oss.

Ny rektor – nya strategidialoger. Nu är dessa igång och jag tycker formatet funkar alldeles fint, upplever att fler kommer till tals i ett digitalt format med backchannel (chat), formulär, diskussion i mindre grupper och välstrukturerade rapporter i helgrupp.

Vi är många som är engagerade och jag tror att en väldigt viktig fråga inför vårt lärosätes vidare utveckling är den som gäller vår identitet som campusbaserat universitet. Lena Miranda lyfte just denna campusfixering vid dagens dialog som något vi bör släppa för att kunna bredda oss och vinna ny mark. Att våga göra just det tror jag inte kommer skada vår nuvarande programuniversitetsprofil – snarare bredda och utvidga våra målgrupper och kunna erbjuda påfyllning och fördjupning för andra studentgrupper än dem vi når idag. 

Tre tillfällen återstår, för den som är nyfiken

— 

Den här veckan kom också den första delrapporten från UKÄ (Universitetskanslerämbetet) på temat Coronaviruset och högskolan, där det blir tydligt att fler söker sig till högre utbildning, i viss mån eftersom de sökande inte har något annat alternativ då resor, jobb och andra möjligheter abrupt försvunnit. En del av studenterna som började högre utbildning HT20 har nu läst på distans enda sen gymnasierna ställde om i mars/april 2020 och en personlig reflektion är ju den jag gjorde i november på temat Studentliv i Coronatid.  

Fridens liljor,

Anna

 

 

Hur ska jag aktivera mina studenter online?

En naturlig fråga efter alltmer undervisning online är den som är rätt vanlig även i den fysiska lärmiljön: Hänger ni med? Den är nära besläktad med lärarens undran om det vi står och berättar och förklarar överhuvudtaget har landat som det är tänkt ute bland deltagarna/studenterna: Har ni några frågor? 

Osäkerheten som läraren då kan uppleva blir såklart ännu större när det snabbt blir en rådande kultur att alltid närvara med avstängda kameror i möten online. Har du tur kanske några använder chatten för kommentarer eller så har deltagarna/studenterna en egen back-channel som du som lärare inte känner till.  

Jag tror att vi alla behöver fundera över vad som måhända sker där bakom den svarta rutan och att inte döma för hårt. Varför blir det så lätt en radda svarta rutor i ditt videomöte?

En del sitter kanske i ett trapphus för att få studiero på snålt tilltagen boendeyta, en del går mest in i mötet och påbörjar en inspelning för att i bästa fall ta del av innehållet någon annan gång, en annan orkar inte vara mer delaktiga än detta minimum och en fjärde sitter med tre barn i samma bostad som också ska delta i undervisning online. 

Börjar vi med den analysen kanske det är lättare att förstå deltagarna/studenternas förutsättningar och motivationsgrunder för att ta del av det du vill förmedla. Och ta sen med dessa funderingar till den campusförlagda undervisningen – hur säkerställer jag att alla hänger med även på plats? Det finns en annan kontaktmöjlighet, men är alltid ivrigt nickande hos vissa den bästa lägesmätaren alla gånger?  Är det samma deltagare/studenter som är aktiva online vs på plats?

En del gillar att föreläsa, en del gillar att lyssna. En del föreläser för att de tror att de måste, en del lär sig ingenting av att bara lyssna. En del försöker hitta sätt att bygga in aktiverande moment i sina föreläsningar – men kan möta motstånd eftersom förväntan är någon annan. Att vara aktiv i sitt eget lärande är krävande, vilket gör frågan hur en ska få till detta oerhört komplex.

Men som en klok lärare sa i en diskussion för någon vecka sen:

“Mår inte studenterna bra är det väl klart att motivationen att interagera och vara aktiv sjunker drastiskt”

Och ja – då spelar det tyvärr inte så stor roll hur många quiz, gruppdiskussioner, wikis, utmaningar, bikupor eller projekt du bygger in för att stötta ett aktivt lärande. 

I mitt nästa inlägg kommer jag fånga upp denna något melankoliska avslutning med lite tankar om Community of Inquiry (CoI), lektionsplanering för distans och Universal design for learning (UDL) som förhoppningvis kan vara verktyg för vidare reflektioner och lösningar. 

 

 

 

 

Lucka 16: Att använda media i pedagogiskt syfte

print screen Lisam inspiration film

Ur LISAM inspiration


Materialet i det här blogginlägget är hämtat från vår resurs LISAM inspiration, från det avsnitt som behandlar film – men det pedagogiska tänk som genomsyrar materialet är egentligen applicerbart på andra modaliteter också: pod/ljudinspelning, bilder och animationer. Att använda någon typ av media som ett sätt att förmedla innehåll bör också kombineras med en reflektion – vad gör jag idag och vad skulle kunna göras bättre eller mer tillgängligt med hjälp av en annan modalitet? Om jag öppnar upp för ytterligare ett medieval – hur ser jag till att inte utestänga andra?

Vårt material i LISAM inspiration samlar erfarenheter från flera olika lärare vid LiU och ger följande förslag på användningsområden av film (och egentligen även andra modaliteter):

  1. Skapa en introduktion “Välkommen till kursen”
  2. Introducera eller repetera ett specifikt ämne på en kurs.
  3. En film som följer upp och förtydligar om det t ex verkar vara något flera studenter fastnar på.
  4. Instruktionsfilm.
  5. Studenter skapar egna filmer
  6. Återkoppla med hjälp av film.

OER

Som alltid när en ska skapa nytt innehåll kan det vara bra att fundera över vad för material som redan finns – likaväl som artiklar finns digitalt kan även filmer, podcasts, animationer och bilder finnas redan. (Läs mer om OER här)

Tillgänglighet

Vid skapandet och publicerandet av ALLT digitalt material är det bra att fundera över hur tillgängligt materialet är. Att göra det gynnar egentligen alla. För att komma igång vill jag tipsa om de inbyggda verktygen som finns i vårt Microsoft Office 365-kit. Här är några tips jag själv börjat utforska nyligen:

  1. Presentera med automatiska undertexter i realtid i PowerPoint. (Guide från Microsoft)
  2. Gör dina word-dokument tillgängliga för personer med funktionsnedsättning (Guide från Microsoft)
  3. Förbättra tillgängligheten med tillgänglighetskontroll (gäller flera olika program i Office 365)

Läs mer om vad Microsoft erbjuder vad gäller tillgänglighet

Svenska: Hjälp och utbildning om hjälpmedel

Engelska: Microsoft Accessability Products and services for everyone

Lucka 14: Lär dig något nytt – tips på aktiviteter du får göra

Bingobricka Lär dig något nytt


Här fortsätter tipsen för ett hållbart student- och medarbetarliv – i bingoformat. Den första bingobrickan innehöll aktiviteter med ett tydligt rörelsetema och den här gången innehåller den sånt som handlar om att lära sig något. En del har börjat läsa om sina favoritböcker, andra tar sig en ett nytt språk, själv har jag fortsatt grotta ner mig i min släktforskning när mycket tid ändå innebär hemmasittande.


Lär dig spela ett instrument – det finns en rad hjälpmedel i form av kurser på Youtube, appar och inspiration. Och om du inte har något instrument, varför inte tillverka ett av frukt och grönsaker?

Utforska ett ämne med hjälp TED lessons, ett komplement till de TED talks som finns, men som inte lika många verkar känna till.

Bokcirkel går alldeles utmärkt att köra online, men varför inte göra något liknande kring en podcast, tv-serie eller film?

Gå på ett digitalt museibesök. The Guardian listar de 10 bästa. Eller varför inte kolla och rösta på årets pepparkakshus som i år finns i 3D på ARKDES eller ta del av Tekniska museet online.

Syjunta – online. Samla kompisar eller leta reda på t ex “knit-alongs” där du tillsammans med andra tar dig an olika handarbeten (primärt stickning). Tips på # att följa på t ex Instagram är #karantänslöjd och #coronaslöjd.

Fågelskådning, humlespaning, rapportera vårtecken – det där utomhuset som många talar gott om innebär också möjligheter att verkligen lära sig lite nya saker om naturen. Själv använder jag appen BirdNET  som hjälper dig att känna igen läten med hjälp av ljudigenkänningsteknik. Appen finns för både Android och iPhone.

Skaffa en ny hobby – helst tillsammans med några andra. Vad vill du veta mer om? Gissningsvis finns det mesta presenterat med instruktioner och tutorials på YouTube. Själv är jag lite nyfiken på det där med flaskskepp – det står på min nyfikenhetslista.

Lär dig laga en ny maträtt – utöka din repertoar av vardagsmat eller testa något extravagant, eller varför inte lära dig en ny teknisk färdighet – blanchera, tranchera, pochera eller kanske glasera?

Våga tala, presentationsteknik, skriva – att jobba med sitt sätt att kommunicera är inte alltid lätt. En del menar att näst efter döden är vi i Sverige allra räddast för att tala inför andra. Så varför inte göra försök att närma sig detta en gång för alla. För studenter vid LiU finns vår Språkverkstad men de har även länkar till resurser som kan vara användbara för anställda.