Lucka 19: Walk and talk


Skrivet av Gunvor Larsson Torstensdotter


Julen närmar sig nu med stormsteg och mina medarbetare, de pedagogiska utvecklarna på Didacticum, har jobbat hårt med att stötta och hjälpa kollegor på LiU. Vi träffas varannan vecka på APT och där emellan på olika möten, sedan i mars framför allt i digital form. Som föreståndare försöker jag se så att alla verkar må bra. Omställningen till att jobba hemma och ha en digital arbetsplats har gjort att flera medarbetare blomstrar och de beskriver ett lugn och flow. Men kanske fler, liksom jag själv, börjar vissna och längtar efter kollegor i tredimensionell form. Ett sätt att lösa det på ett coronasäkert sätt är genom walk and talk, vilket rekommenderas av bland annat organisationspsykolog Jonas Mosskin.

När vi möts och vandrar, sida vid sida, brukar det vara lättare att prata och komma på djupet i samtalet än när vi sitter öga mot öga. Promenader eller bilåkning är ju klassiker inom samtalsterapibranschen.

Så sagt och gjort, för att pigga upp både mig själv och mina medarbetare har jag de senaste veckorna fått se nya omgivningar. Både fina omgivningar och fina samtal lyfter mig, så det är definitivt något jag kommer att fortsätta med efter nyår och även post-corona.

I filmen finns en hälsning från mig och Karin Persson, när vi walkar och talkar i Lektorshagen en gråkall dag i december. Vi önskar er alla en riktigt härlig julhelg!

Lucka 18: Skapa roligare digitala möten/föreläsningar

För några veckor sedan deltog jag vid delar av Stockholms universitets Lärarkonferens. Även om jag inte är pedagog, så anser jag att pedagogik är en viktig pusselbit i mitt yrke som kommunikatör. Konferensen var helt digital och mycket bra arrangerad. Jag fick flera idéer och inspiration till Didacticums Pedagogikdag som vi ger 17 mars 2021.

Många häftiga möjligheter med green-screen studio

Jag deltog bland annat på workshopen  “Trött på tråkiga Zoom-föreläsningar? Kan vi lära oss något ifrån TV?” som gavs av  Jonas Collin (Inst f data och systemvetenskap).

I inledningen så stod Jonas framför en gammal OH-projektor och bytte bilder. Coolt tänkte jag – han mixar gammalt och nytt, det var ett bra grepp för att skoja till det och väcka mitt intresse. Något senare befann han sig i en skog och kikade fram bland träden och något senare på en stor scen. Och plötsligt satt jag tillsammans med några andra deltagare och småpratade i en bil som åkte runt, trots att jag fortfarande satt i mitt vardagsrum framför skärmen.

Jag fattade ingenting. Det var som magi! Hur gjorde han? Hur kunde det bli så bra?

Då visade han sin green-screen studio som han byggt upp och förklarade hur allt gick till. Och det var inte så svårt, sa han – men… inte så lätt heller, tänkte jag.

Skapa rymd i dina digitala möten utan avancerad teknik

Det var en häftig workshop, jag lärde mig  att det finns riktigt bra och coola grejer man kan göra i Zoom för att förbättra en föreläsning eller ett möte. Men det krävs att man tillgång till rätt resurser och gott om tid , och det är det nog långt i från alla som har. Så det jag väljer att ta med mig, är att det går att skapa spännande digitala möten eller föreläsningar utan att lägga så mycket tid, teknik eller andra resurser på det.

Karins tips för att skapa roligare digitala föreläsningar och möten:

  • Tänk på vart du befinner dig i rummet/rutan när du pratar – du måste inte sitta klistrad vid skärmen/kameran, har du trådlösa lurar kan du ställa dig upp, använda ditt kroppsspråk och ditt rum.
  • Istället för att visa bilder i powepoint, illustrera det du vill säga på något annat sätt. Använd ditt kroppsspråk, ha ögonkontakt och varför inte använda ett blädderblock eller en griffeltavla/whiteboard där du skriver/ritar det du vill förtydliga.
  • Dela upp deltagarna i spontana grupprum, det är alltid spännande att småprata och diskutera i mindre grupper, ofta träffar man någon man inte känner eller någon man inte har pratat med på länge.
  • Och min käpphäst! Du som ska prata, se till att ha bra ljus och bra ljud, testa utrustningen innan ditt anförande så du inte behöver strula med det där och då.

Lycka till!

Karin Midner, kommunikatör Linköpings Universitet


Se workshopen i efterhand

Online-workshop vid Stockholms universitets Lärarkonferens2020 

Genom att koppla ihop Zoom med DSV:s professionella videostudio får vi tillgång till flera kameror, videomixer, green screen, ljussättning med mera. Här experimenterar vi med formen och tekniken och diskuterar om Zoom-upplevelsen skulle kunna bli roligare. Det blir en blandning av demo, studiebesök och workshop kring teknikens möjligheter. Ger tekniken ett mervärde eller är det bara svårt?

Jonas Collin, Medipedagog och Producent, CeUL och Institutionen för data- och systemvetenskap

>> Se den inspelade workshopen

Lucka 17: Digitala och digiloga examinationer

Digitalisering av examinationer kan ske i många steg och på många olika fronter. Den mest lättåtkomliga typen av digitalisering är att ta en papperstenta och helt enkelt flytta över frågorna från papper till datorskärm. Den här typen av examination kan kallas digilog examination, eftersom den inte egentligen tillför någonting nytt gällande examinationens form, utan främst är administrativt digitaliserad. Studenterna kan skriva tydligare på tangentbord än för hand, inga papper behöver förflyttas mellan tentamenssalen och olika lärare och sedan delas ut till studenterna, och lärarna kan utnyttja automatisk poängsättning på enklare frågor. Allt det här är stora vinster!

När det första steget med att digitalisera den administrativa delen av tentamen är taget, är det bra att stanna upp och fundera på om du verkligen utnyttjar de möjligheter som ett digitalt tentamensverktyg innehåller.

Vilka taxonomiska nivåer testar examinationen? Hur lik är den en verklig situation där kunskapen ska användas? Vilket syfte tjänar examinationen, en summativ bedömning som beslutar betyget i slutet av kursen, eller en formativ bedömning som studenterna kan fortsätta utvecklas utifrån?

När vi tänker examination så har vi en tendens att se till exempel TERRA 1 framför oss, en traditionell tentamenssal med studenter i ett rutnät som skriver sin examination (för hand, fortfarande!). Underlaget är textbaserat, eventuellt med någon bild, och svaren är textbaserade. De flesta examinationsformer sker dock utanför tentamenssalen, i form av muntliga examinationer, laborationer, grupparbeten, uppsatser och så vidare. Även här är det dock en tyngdpunkt på den skrivna instruktionen och det skrivna svaret. Kanske kan en utmaning för nästa år vara att testa något annat format för en examination? Finns det något studenterna kan skapa för att visa sina kunskaper och kan du matcha det med kursmålen?

Vi på Didacticum tycker att examination är ett otroligt spännande ämne. Tycker du det också? Besök oss på examinations-drop-in kl 14:00-14:30 alla arbetsdagar i januari!

Lucka 16: Att använda media i pedagogiskt syfte

print screen Lisam inspiration film

Ur LISAM inspiration


Materialet i det här blogginlägget är hämtat från vår resurs LISAM inspiration, från det avsnitt som behandlar film – men det pedagogiska tänk som genomsyrar materialet är egentligen applicerbart på andra modaliteter också: pod/ljudinspelning, bilder och animationer. Att använda någon typ av media som ett sätt att förmedla innehåll bör också kombineras med en reflektion – vad gör jag idag och vad skulle kunna göras bättre eller mer tillgängligt med hjälp av en annan modalitet? Om jag öppnar upp för ytterligare ett medieval – hur ser jag till att inte utestänga andra?

Vårt material i LISAM inspiration samlar erfarenheter från flera olika lärare vid LiU och ger följande förslag på användningsområden av film (och egentligen även andra modaliteter):

  1. Skapa en introduktion “Välkommen till kursen”
  2. Introducera eller repetera ett specifikt ämne på en kurs.
  3. En film som följer upp och förtydligar om det t ex verkar vara något flera studenter fastnar på.
  4. Instruktionsfilm.
  5. Studenter skapar egna filmer
  6. Återkoppla med hjälp av film.

OER

Som alltid när en ska skapa nytt innehåll kan det vara bra att fundera över vad för material som redan finns – likaväl som artiklar finns digitalt kan även filmer, podcasts, animationer och bilder finnas redan. (Läs mer om OER här)

Tillgänglighet

Vid skapandet och publicerandet av ALLT digitalt material är det bra att fundera över hur tillgängligt materialet är. Att göra det gynnar egentligen alla. För att komma igång vill jag tipsa om de inbyggda verktygen som finns i vårt Microsoft Office 365-kit. Här är några tips jag själv börjat utforska nyligen:

  1. Presentera med automatiska undertexter i realtid i PowerPoint. (Guide från Microsoft)
  2. Gör dina word-dokument tillgängliga för personer med funktionsnedsättning (Guide från Microsoft)
  3. Förbättra tillgängligheten med tillgänglighetskontroll (gäller flera olika program i Office 365)

Läs mer om vad Microsoft erbjuder vad gäller tillgänglighet

Svenska: Hjälp och utbildning om hjälpmedel

Engelska: Microsoft Accessability Products and services for everyone

Lucka 15: Bilder av lärande

Vad är lärande egentligen? Det finns förstås flera olika definitioner i litteraturen, men låt oss för stunden släppa texten och fundera över hur lärande kan se ut rent visuellt. Jag tror att många, precis som jag, bär med sig olika idealiserade bilder av lärande som omedvetet påverkar hur vi resonerar kring och värdesätter olika läraktiviteter.

En klassisk bild av lärande är Skolan i Aten, en fresk som visar Akademien med Platon, Aristoteles och de andra grabbarna.

Skolan i Aten

Skolan i Aten (1509–1510) av Raffaello Sanzio, fresk i Apostoliska palatset i Vatikanstaten
Rafael (1483-1520) – The Yorck Project (2002) 10.000 Meisterwerke der Malerei (DVD-ROM), distributed by DIRECTMEDIA Publishing GmbH. ISBN: 3936122202., Public Domain

På ett sätt är det här en idyll. Vi ser en mängd lärda personer inbegripna i samtal, funderingar och läsning på en vacker plats dedikerad till det ädla lärandet. Samtidigt, med lite mer fräscha glasögon, är det en problematisk bild. Platons akademi hade långt kvar till jämlikhet, breddad rekrytering och studentcentrerat lärande. Men framför allt, om vi låter den här typen av bilder dominera vår syn på lärande riskerar vi att missa det viktiga lärande som äger rum i enskildhet, utanför akademin.

St Catherine reading a book

St Catherine läser en bok
Carlo Dolci (1616-1686) – Web Gallery of Art, Public Domain

Catherine läser en bok, en flera hundra år gammal teknik som numera är tämligen underskattad. Hon är inte antagen till någon akademi, hon följer ingen läroplan, men hon har ett bibliotek som vidgar hennes vyer. Den här romantiserade bilden av lärande är dock inte heller utan problem. Om den här typen av bilder dominerar vår syn på lärande missar vi lätt alla andra typer av lärande som inte berör teoretisk kunskap.

Boy and man making a shoe

Lärling – en man och en pojke tillverkar skor
Reproduktion av en målning av (Louis-?)Emile Adan (1839-1937), Public Domain

Numera värdesätter vi inte bara kunskap och förståelse utan också färdigheter och förmågor, en typ av lärande som danas genom hantverksmässig övning i nära relation mellan mästare och lärling. Särskilt inom vissa professionsutbildningar kan den här typen av lärande vara viktig. Det saknas dock fortfarande en viktig aspekt. Kan tekniken verkligen vara helt värdeneutral? Kunskapens träd är väl på både gott och ont?

Salomos dom

Salomos dom
Peter Paul Rubens (1577-1640) – www.smk.dk och soeg.smk.dk, Public Domain

Hur ska man veta när det är rätt att applicera sin kunskap och sina färdigheter? Utbildning måste också innehålla värderingsförmåga och förhållningssätt. Vi kanske inte alla kan nå upp till Salomos vishet, men det kan vara ett lärandemål att sträva mot.

För att hjälpa mina studenter att förstå sitt eget lärande brukar jag visa upp följande bild, ett steg i taget. Många tror, brukar jag säga, att lärande handlar om att bygga på fler och fler våningar i sitt kunskapstorn.

Pyramids

Original: Ricardo Liberato – All Gizah Pyramids, CC BY-SA 2.0

Så kan det kanske vara ibland, men tänk efter en stund. Är det så det brukar kännas när du sitter på en föreläsning, en lektion eller ett seminarium? Växer kunskapen linjärt för varje dag? Brukar det inte snarare kännas så här, säger jag, och visar följande bilder, ett steg i taget.

Parrot

Original: Amazona pretrei, Rio Grande do Sul, Brazil – originally posted to Flickr as Temporaire, CC BY-SA 2.0

Först fattar man ingenting. Det är bara en stor röra av alltihop. Sedan, steg för steg, klarnar bilden. Man kan skönja vissa detaljer. Till slut, förhoppningsvis, kommer man till en punkt när det går att knyta ihop delarna till en helhet. Jag tror att många lärprocesser snarare följer det här senare schemat, att kunskapen växer språngvis, och att en av de viktigaste sakerna man bör vänja sig vid är att leva med en känsla av osäkerhet, kombinerat med en tro på att bilden kommer klarna.