Universell design för lärande (UDL) – finns det?

Stair and wheelchair

“Stair and Wheelchair” by Farid Iqbal is licensed under CC BY-NC 2.0

–  Kan du inte bara ge mig några snabba tips på hur jag kan göra min undervisning bättre*?

*ordet bättre kan även ersättas med effektiv, studentaktiverande, interaktiv.

Det är inte av elakhet som jag besvarar frågor med nya frågor. Visst vore det smidigt om det för en gångs skull fanns raka, enkla svar. Evidens. Garanterad framgång. Ett optimalt recept. Jag vill gärna vara hjälpsam istället för krånglig, men risken med en lista som ska passa alla är att det till slut inte engagerar någon alls.

Till detta kommer alltmer tankar och medvetenhet kring tillgänglighet. Tillgänglighet i både en fysisk och digital miljö. Egentligen i alla miljöer där det sker mänsklig kommunikation. En del protesterar vilt över anpassningshetsen som läggs på överarbetade lärare som ännu en grej att hantera som lätt blir konsekvensen av ett reaktivt handlande.

Min förhoppning är att det går att hitta stöd i det som skrivs om UDL – Universell design för lärande. En tanke jag har med mig från att ha läst om både den och riktlinjer vad gäller tillgänglighet är att om vi tänker efter före på vissa punkter när det gäller anpassning – så kan det gynna fler än den primära målgruppen.

Tanken om en universell design härstammar egentligen från arkitektur och hur vi utformar våra allmänna ytor, med trappsteg, trösklar och inte alltid ett alternativ vad gäller framkomlighet. Med ett lärande (teaching and learning) i fokus och en koppling till aktuell forskning inom lärande erbjuds nu ett ramverk via CAST (Center for Applied Special Technology)The UDL guidelines.

Utgångspunkten i UDL är tre frågor: 

  • Varför? (Olika sätt för att skapa intresse)
  • Vad? (Olika vägar till lärande)
  • Hur? (Olika möjligheter för lärprocesser och kunskap)

Dessa frågor känns även igen från en didaktisk analys av något som ska läras ut men lyfter i den här modellen fram betydelsen av olika format, alternativ och metoder. Modellen finns översatt till svenska av eminenta kollegor från Högskolan Kristianstad och min förhoppning är att det ska vara ett diskussionsunderlag för att möta en alltmer heterogen studentgrupp på ett mer pro-aktivt sätt.

Att få till detta i ett nära samarbete mellan Didacticum, lärare, studenter och studentstöd såsom Studenthälsan, Lika villkors-ombud, Universitetsbiblioteket och Språkverkstaden skulle på sikt skapa ett mer långsiktigt hållbart och inkluderande utbildningserbjudande. Inkludering klingar så mycket bättre än anpassning, åtminstone i mina öron.

UDL bild

UDL svensk översättning – klicka för större bild

 

 

 

 

Alla dessa akronymer…

…som kom och gick.

I början av min tid som universitetsanställd skämtade jag lite om att en borde starta ett twitter-konto som bara samlade på och distribuerade ut alla dessa akronymer som dyker upp i universitetsvärlden. Minsta lilla gruppering eller projekt måste absolut få en ny och helst fyndig – men helst inte stötande akronym.

Inom det högskolepedagogiska området har vi t ex taxonomin vid namn SOLO (Structure of the Observed Learning Outcome) – men också tre akronymer som jag själv fått anledning att utforska och som är användbara inom pedagogisk utveckling – oavsett om lärmiljön är på campus, online eller i det egna hemmet.

CoI – Community of inquiry (Garrison, Cleveland-Innes & Vaughan, Athabasca University)

Att förstå den första akronymen kräver en kort introduktion av begreppet kollaborativt lärande. Idén är att individen lär sig av sin omgivning, i samarbete, interaktion, relation med andra. Det skapar mening och sammanhang för den som ska lära sig något. (Vygotskij, Piaget). Med detta i åtanke har tre forskare vid Athabasca University tagit fram en modell för den process som ska kunna möjliggöra ett kollaborativt lärande som ger motivation, mening och fördjupade kunskaper inom det område som står i fokus för läraktiviteten.

Modellen sätter tre olika typer av närvaro i relation till det kollaborativa lärandet, och som även påverkas av aspekter såsom kommunikation, kontext, utförande och det ramverk som en specifik disciplin sätter.

3 typer av närvaro i CoI-modellen:

  1. Social närvaro
  2. Lärande/undervisningens närvaro
  3. Kognitiv närvaro

Modellen är primärt framtagen som ett stöd för utveckling av utbildning online – men tänket är användbart i egentligen alla typer av läraktiviteter som har ett kollaborativt fokus.

Lär dig mer om CoI-modellen vid vårt webinar med dr Marti Cleveland-Innes vid ett webinar 11 maj kl 16:00-17:00 som Didacticum arrangerar. Välkommen!

The CoI-modell

The Community of Inquiry (CoI) Källa: http://www.thecommunityofinquiry.org/coi

I nästa blogginlägg kommer jag presentera akronym 2: UDL.