Civic tech och pitch om användning av e-tjänster

Civic tech är ett begrepp med många definitioner. Vinnova, myndigheten för innovation definierar civic tech som ökat förtroende mellan medborgare och offentlig sektor genom digitala tjänster. I slutet av november anordnade Civic Tech Sweden en samverkansträff för Vinnovas utlysning för just detta. Där deltog Adriana Groh, som är tysk koordinator för offentligt stöd till civic tech, och hon gav tips på hur en kan tänka kring civic tech projekt. Dessutom fick olika aktörer pitcha sina idéer. Vår forskargrupp presenterade ett problem, nämligen gapet mellan offentliga e-tjänster och invånares förutsättningar att använda dessa, och öppnade upp för samtal kring samverkan.

Trots att Sverige ofta lyfts fram som ledande inom digitalisering, ligger vi efter inom civic tech, menar Vinnova. Vinnovas utlysning syftar därför till att skapa projekt om gov tech och learn tech. Ledord för arbetet är öppen data och transparens inom offentlig sektor; och en målsättning att pågående och färdiga civic tech plattformars koder ska kunna användas av så många som möjligt.

  • För att se video med pitchen

https://www.youtube.com/watch?v=rHtBUxgi-MY

  • Civic Tech Swedens hemsida

https://civictech.se/

  • Din riksdag, ett exempel på en Civic tech tjänst

https://www.dinriksdag.se/

Ahmed Kaharevic

Forskardag på Kungliga biblioteket

I Sverige ska rättssäker effektivisering göras via digitalisering. Det är viktigt att medborgarna känner tillit till den utvecklingen och är inkluderade.
Regeringen vill främja digital kompetens hos allmänheten via biblioteken. Kungliga biblioteket leder projektet Digitalt först med användaren i fokus under perioden 2018-2020. Det innebär att bibliotekens medarbetare utbildas för att i sin tur kunna stötta de många medborgare som söker sig till biblioteket med frågor om e-verktyg och e-tjänster.
Flera forskargrupper följer projektet. Fredagen den 25 oktober träffades forskare och bibliotekschefer. Från Linköpings universitet deltog Elin Wihlborg och Cecilia Nordqvist. De berättade om hur ledning och styrning av kommunernas digitalisering påverkar hur biblioteken kan stötta sina besökare i deras frågor om digitalisering. Till exempel har kommuner skilda förutsättningar att stöta sina verksamheter i digitaliseringsarbetet. Beslutsfattare har olika kompetens. Det är viktigt att beslutsfattare har tillräcklig kompetens för att kunna fatta bra beslut. Fel beslut kan undergräva medborgarnas förtroende för styrningen och på sikt hotar det demokratin. Presentationen finns i länken:

 

Förberedelserna är igång inför enkätstudie i Skäggetorp om digital hållbarhet

Sverige strävar efter att vara ledande inom digitalisering. När offentlig sektor digitaliseras alltmer förändras förväntningarna på vad invånare måste kunna för att delta i demokratin och samhället. Digital tillgång och kompetens blir förutsättningar för deltagande. Men tillgång, kompetens och användningen ser dock olika ut för invånare. Deltagandet i enkätundersökningar är dessutom lägre i socioekonomiskt utsatta områden. För att öka svarsfrekvens och legitimitet för enkätundersökningar som handlar om demokratiskt deltagande har Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap, utvecklat en metod. Den går kort ut på att forskare kontaktar respondenter i bostadsområdet genom att knacka dörr och röra sig på relevanta ytor.

Inom projektet Ett digitalt hållbart samhälle för alla kommer vi att genomföra en pilotstudie med dörrknackningsmetoden som syftar till att studera digital hållbarhet i förorten Skäggetorp. Respondenterna kommer att kunna besvarar enkäten på flera olika språk, och i forskargruppen kommer det att finnas personer som utöver svenska talar arabiska, bosniska, somaliska, persiska, och kurdiska. Invånare som medverkar som respondent i enkäten får en symbolisk ersättning om 100 kr i en lokal matbutik.

En viktig del av förberedelserna är att studien förankras hos lokala organisationer och aktörer. Därför har vi träffat representanter från allt från bostadsbolag, vårdcentral, medborgarkontoret Kontakt Linköping, religiösa och etniska föreningar, till Agora som är en kreativ mötesplats i området, samt Vårt Nygård som är familjestöd. Nu fortsätter förberedelserna för att snart kunna börja genomföra enkätstudien i området.

För att läsa mer om Agora, kika här: https://www.linkoping.se/uppleva-och-gora/kultur/agora/ Agora erbjuder bland annat workshops i programmering och digitalt skapande.

/Ahmed Kaharevic

Forskargruppen på EGPA

Vi var på konferens med EGPA (European Group for Public Administration) i Belfast, Nordirland i mitten av september. Vår forskargrupp var med i den ”permanent study group” som handlar om e-government, det vill säga att styra offentlig verksamhet i en digitaliserad verklighet. Deltagare från olika länder presenterade och diskuterade aspekter av det, vissa specifika för ett land, andra mer allmängiltiga. Här följer glimtar ur deltagarnas forskning.
Trots EU-kommissionens beslut 2010 om en digital agenda är det fortfarande ofta så att e-tjänster läggs till de traditionella, snarare än ersätter dem. Alternativt måste en ny tjänst skapas för att stötta medborgare som inte använder digital teknik. I vilket fall betyder det att tjänstepersoner arbetar med dubbla system. Att ha ett alternativ till e-tjänst är viktigt för att behålla medborgarnas förtroende för myndigheter. Ett av alternativen är att hänvisa medborgarna till exempelvis bibliotek. I en studie beskrevs det som ett sätt att hindra medborgarna från att belasta kommunkontoret. Johanna Sefyrin från vår forskargrupp bidrog här med en studie om biblioteksmedarbetares dilemman i uppgiften att stötta medborgarna i digitala frågor.

Algoritmer diskuterades mycket. Till exempel hur transparenta de kan eller ska vara för att vi ska ha förtroende för dem och då också för staten. En studie visade att medborgare oftast accepterar beslut om de tycker att det är rätt, även om det är negativt för dem själva.
Det är svårt för medborgare att skilja mellan olika aspekter av datasäkerhet: dataskydd (regler för hur data ska skyddas) och datasäkerhet (de tekniska förutsättningarna för att kunna skydda data).

Tekniken i sig uttrycktes inte som något problem, men däremot en tro på att den är neutral. De som har tekniska kunskaper för att skapa algoritmer kan ha begränsade kunskaper om lagar och etiska konsekvenser. Politikerna som fattar besluten har tvärtom oftast begränsade tekniska kunskaper vilket begränsar möjligheterna att se konsekvenserna av beslut. Det kan leda till att fördomar byggs in i system och därmed flyttas från den enskilde byråkraten till exempelvis en algoritm för beslutsfattande. Det har visat sig påverka allvarliga beslut som strafftider vid domar. Skillnaden mellan beslut fattade av algoritmer och människor är att Artificiell intelligens inte får besked om fel beslut på samma sätt som människor kan få, till exempel att en ansökan om tjänst borde ha sparats. Eftersom datorer är sammankopplade är även algoritmer det vilket öppnar för möjligheter och ytterligare risker.

Exempel på andra studier från vår session är hur privata och offentliga digitala system interagerar i så kallade smart cities och hur detta ska hanteras på bästa sätt. En studie visade hur offentliga institutioner kan interagera med medborgarna via web 2.0. Det är både en möjlighet för medborgarna att ta initiativ och en möjlighet för offentliga institutioner att använda sociala media. Ytterligare en studie visade att strategispel kan påverka studenter till empatiska och insiktsfulla beslut.

Vår andra studie, som Lotta Gröning och Cecilia Nordqvist presenterade, tillförde en diskussion om betydelsen av resurser och hur de fördelas för den digitala utvecklingen i Sverige.
/Cecilia Nordqvist

Sommargågata med digitalisering och hållbarhet

Hållbarhet har idag blivit ett kärnbegrepp inom politiken. Inte minst speglas det i Agenda 2030, en agenda med 17 globala mål som har beslutats av världens ledare. De 17 målen om social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet kan dock beskrivas som distanserade från människors vardagliga liv, och det är inte alltid lätt att se hur jag som individ kan bidra till målen om jämställdhet, minskad ojämlikhet eller om hållbara hav och marina resurser.

Linköpings kommun har fått finansiering från Sida för ett projekt som heter ”sommargågata” där syftet är att involvera invånare och besökare i arbetet med hållbar utveckling och Agenda 2030. Tillsammans med kommunen har Visual Sweden, Idea Hunt, Significant Bit, och Linköpings universitet varit med att ta fram en app för mobiler, den så kallade Visual Agenda 2030. Appen omvandlar Good Life Goals, som är 17 mål som fokuserar mer på individuella aktiviteter som vi kan göra för att nå Agenda 2030, som dessutom har skrivits om till vardagliga och lokala situationer för Linköpings kommun.

Hur tar man del av Visual Agenda 2030? En del av Storgatan i Linköping omvandlas under sommaren till en sommargågata. Vägen stängs av för fordonstrafik och istället placeras fyrkantiga bänkar mitt i gatan. På bänkarna finns en skylt som kan skannas med hjälp av appen. Det finns en skylt per mål. När skanningen är genomförd kan användaren på sin mobil läsa fem kortfattade informationspunkter om det specifika målet. Användaren kan tipsa andra användare om deras bästa tips samtidigt läsa andras användares främsta tips om hur man uppnår målet. Det finns även ett test innehållandes en fråga om hur du bidrar till att uppfylla målet. När frågan besvarats kan användaren se hur andra svarat. Slutligen finns en tävling med vinstchans där användaren testar sina kunskaper om de 17 globala målen som de omformulerats för att gälla mer lokalt i Linköping.

Sommargågatan i centrala Linköping kommer att vara på plats under hela sommaren fram till slutet av augusti Om du besöker den kan du lära dig och andra om hur du som individ kan bidra till de globala målen medan barn leker på gatan.

För den som känner sig osäker på den digitala tekniken finns det möjlighet att få hjälp på Linköpings stadsbibliotek, och där finns dessutom quizet med 17 frågor i pappersformat och chans att vinna även där.

För att läsa mer om Visual Agenda 2030 och för att ladda ned appen, se:

http://www.visualagenda2030.se/

Text och illustration av sommargågatan: Ahmed Kaharevic