Nu har projektet varit igång i nästan ett halvår och tiden har gått så fort. Det har varit många spännande träffar med lärofyllda diskussioner, reflektioner och analyser av det vi läst i litteraturen och det vi har observerat i våra verksamheter.
Vi medforskande förskollärare har nu gjort en pilotstudie. En pilotstudie innebär att man testar sin studie i mindre skala för att upptäcka svårigheter, testa metoder helt enkelt kontrollera att upplägget av studien fungerar. Efter intervjuer i våra arbetslag kom vi fram till att vi riktar in oss mot leken med fokus på den fria leken både inne och ute. Hur kan pedagoger arbeta språkutvecklande i den fria leken för att stärka barnens språk och arbeta mer språkutvecklande? Frågan har bearbetats och formulerats olika beroende på hur det ser ut i våra verksamheter.
Under slutet av april och fram till slutet av maj pågick vår pilotstudie och vi redovisade det vi kommit fram till i början av juni. I studierna vi gjort visade det sig att vi redan nu kunde se likheter och olikheter i de olika verksamheterna. En av våra upptäckter är att pedagoger ofta är utanför leken och hjälper till när det behövs. Pedagogerna använde sig ofta av kontrollerande frågor när de samtalade med barnen i leken. Det är ofta barnen som inleder samtal med pedagoger och att det är vanligt förekommande att de barn som har svenska som modersmål får mer input än flerspråkiga barn. De tysta barnen riskerar att få mindre talutrymme. Här kan samspelet och samtalen mellan pedagog /barn och barn /barn utvecklas. Det som kom fram i studien var också att det kan vara svårt som pedagog att få komma in i leken. Den fria leken ska ägas av barnen och det krävs finkänslighet för att inte förstöra barns lek.
Förändringar som gjorts för att skapa mer samspel och språkande i lärmiljöerna är att bland annat sätta upp bilder och exempel på vad barnen kan bygga. Detta har lett till fler samtal, mer samspel och samarbeten mellan barnen men också mellan barn och pedagoger. Det som vi upptäckte med pilotstudien var att det krävs aktiva och medvetna pedagoger för att leken ska bli språkutvecklande. Likaså behöver pedagoger vara förtrogna med läroplanen och diskutera vilka teoretiska perspektiv vi lutar oss mot. Det behövs en gemensam grund så att vi arbetar mot samma mål. Att implementera en förändring tar tid och en månad var allt för kort för att få tillförlitligt material. Dock upptäckte vi mycket ändå!
Att genomföra denna pilotstudie under covid-19 har inte varit helt enkelt då det har varit få barn och brist på pedagoger. Detta innebär att det inte är som vanligt på våra verksamheter men vad kommer att bli vanligt i framtiden?
Vi blickar fram emot hösten med nya spännande upptäckter!
// Jenny Eriksson och Amanda Leijon