Under höstterminen har några av oss utfört ytterligare ett projekt och några har fördjupat sig i det första projektet. Innan jul presenterade vi våra projekt i forskargruppen och det är så intressant, spännande och lärorikt att ta del av varandras projekt. Vi i forskargruppen har haft lite olika ingångar på vad vi har riktat projekten mot i leken. Det är allt från att vara lekpedagog med fokus på att skapa förutsättningar för ett likvärdigt lärande, ge barnen mer taltid i mindre grupper och skapa miljöer och aktiviteter så att barnen blir ”pratsugna”, bygg och konstruktion med mötesplatser och färdigställda lekvärldar som inspiration, strukturerad lek utifrån en saga med syfte att få igång rollek där alla vill delta och språkutvecklande aktivitet kring matkulturen i förskolan. Genom dessa utförda aktiviteter vill vi hitta metoder och arbetssätt som främjar och stimulerar barns språk med fokus på flerspråkiga barns språkutveckling.
Det som vi har sett i vårt insamlade material från aktiviteterna är vikten av att det finns en närvarande pedagog i lekmiljöerna. En avgörande faktor är också medvetenheten hos pedagogen. När medvetenheten om språkandets betydelse hos pedagogen är hög får också leken en högre språklig nivå. Det språkliga bemötandet kan skilja sig från pedagog till pedagog och pedagogens input matchar ofta barnens output vilket inte alltid utmanar barnen som behöver utveckla sitt språk. När pedagogerna har arrangerat mötesplatser för att bli insläppta i leken har barnen utvecklat sin kommunikativa förmåga. Barnen har också börjat att samtala mer med varandra och de tysta barnen har språkat mer när en pedagog är närvarande. Genom att arbeta med strukturerad lek genom saga kan pedagogen hjälpa barnen att skapa förståelse för handlingen i sagan och bygga på begrepp, ordförråd och ordförståelse. I leken får barnen samspela och förhandla då utmanas barnen i att använda språket. Att ha en närvarande pedagog i hemvrån med matkulturen i fokus bidrar till att barnen får möjlighet till att bearbetar det de redan vet eller lärt sig vid matsituationer. Pedagogen blir stöd i att vidga barnens kunskaper och ordförråd i den fria leken och även här är tanken att barnen ska få använda språket i leken. I samtal som sker i leken och aktiviteter mellan pedagog och barn så har det visat sig fyra olika kategorier:
- Samtal utan störningsmoment.
I detta samtal stöttades barnen i det sociala samspelet och turtagning i tal och lyssnandet. - Utveckling och stöttning av språkande.
I samtalen om gemensamma upplevelser utvecklas barnens språk. - Utveckling, stöttande och utforskande.
När barn och pedagoger utforskar fenomen tillsammans har pedagogen möjlighet att utveckla mer vetenskapliga ord och begrepp. - Stöttande i språkandet och kunskapsrelaterat språk.
Pedagogen ger feedback och barnens lek och fantasi och använder ett kunskapsrelaterat språk.
Svårigheter som vi fått erfara när pedagogerna arbetar med aktiviteterna är att det inte alltid blir så som pedagogen förväntar sig. Det kan vara problematiskt för vuxna att bli insläppta i barnens lek och vidare kanske inte barnen förstår vår intention med den strukturerade leken. Här har det visat sig att det behövs tid och att det är viktigt att försöka flera gånger innan leken kommer till.
/Jenny Eriksson, Finspångs kommun