Under h\u00f6stterminen har n\u00e5gra av oss utf\u00f6rt ytterligare ett projekt och n\u00e5gra har f\u00f6rdjupat sig i det f\u00f6rsta projektet. Innan jul presenterade vi v\u00e5ra projekt i forskargruppen och det \u00e4r s\u00e5 intressant, sp\u00e4nnande och l\u00e4rorikt att ta del av varandras projekt. Vi i forskargruppen har haft lite olika ing\u00e5ngar p\u00e5 vad vi har riktat projekten mot i leken. Det \u00e4r allt fr\u00e5n att vara lekpedagog med fokus p\u00e5 att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ett likv\u00e4rdigt l\u00e4rande, ge barnen mer taltid i mindre grupper och skapa milj\u00f6er och aktiviteter s\u00e5 att barnen blir \u201dpratsugna\u201d, bygg och konstruktion med m\u00f6tesplatser och f\u00e4rdigst\u00e4llda lekv\u00e4rldar som inspiration, strukturerad lek utifr\u00e5n en saga med syfte att f\u00e5 ig\u00e5ng rollek d\u00e4r alla vill delta och spr\u00e5kutvecklande aktivitet kring matkulturen i f\u00f6rskolan. Genom dessa utf\u00f6rda aktiviteter vill vi hitta metoder och arbetss\u00e4tt som fr\u00e4mjar och stimulerar barns spr\u00e5k med fokus p\u00e5 flerspr\u00e5kiga barns spr\u00e5kutveckling.<\/p>\n
Det som vi har sett i v\u00e5rt insamlade material fr\u00e5n aktiviteterna \u00e4r vikten av att det finns en n\u00e4rvarande pedagog i lekmilj\u00f6erna. En avg\u00f6rande faktor \u00e4r ocks\u00e5 medvetenheten hos pedagogen. N\u00e4r medvetenheten om spr\u00e5kandets betydelse hos pedagogen \u00e4r h\u00f6g f\u00e5r ocks\u00e5 leken en h\u00f6gre spr\u00e5klig niv\u00e5. Det spr\u00e5kliga bem\u00f6tandet kan skilja sig fr\u00e5n pedagog till pedagog och pedagogens input matchar ofta barnens output vilket inte alltid utmanar barnen som beh\u00f6ver utveckla sitt spr\u00e5k. N\u00e4r pedagogerna har arrangerat m\u00f6tesplatser f\u00f6r att bli insl\u00e4ppta i leken har barnen utvecklat sin kommunikativa f\u00f6rm\u00e5ga. Barnen har ocks\u00e5 b\u00f6rjat att samtala mer med varandra och de tysta barnen har spr\u00e5kat mer n\u00e4r en pedagog \u00e4r n\u00e4rvarande. Genom att arbeta med strukturerad lek genom saga kan pedagogen hj\u00e4lpa barnen att skapa f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r handlingen i sagan och bygga p\u00e5 begrepp, ordf\u00f6rr\u00e5d och ordf\u00f6rst\u00e5else. I leken f\u00e5r barnen samspela och f\u00f6rhandla d\u00e5 utmanas barnen i att anv\u00e4nda spr\u00e5ket. Att ha en n\u00e4rvarande pedagog i hemvr\u00e5n med matkulturen i fokus bidrar till att barnen f\u00e5r m\u00f6jlighet till att bearbetar det de redan vet eller l\u00e4rt sig vid matsituationer. Pedagogen blir st\u00f6d i att vidga barnens kunskaper och ordf\u00f6rr\u00e5d i den fria leken och \u00e4ven h\u00e4r \u00e4r tanken att barnen ska f\u00e5 anv\u00e4nda spr\u00e5ket i leken. I samtal som sker i leken och aktiviteter mellan pedagog och barn s\u00e5 har det visat sig fyra olika kategorier:<\/p>\n
Sv\u00e5righeter som vi f\u00e5tt erfara n\u00e4r pedagogerna arbetar med aktiviteterna \u00e4r att det inte alltid blir s\u00e5 som pedagogen f\u00f6rv\u00e4ntar sig. Det kan vara problematiskt f\u00f6r vuxna att bli insl\u00e4ppta i barnens lek och vidare kanske inte barnen f\u00f6rst\u00e5r v\u00e5r intention med den strukturerade leken. H\u00e4r har det visat sig att det beh\u00f6vs tid och att det \u00e4r viktigt att f\u00f6rs\u00f6ka flera g\u00e5nger innan leken kommer till.<\/p>\n
\/Jenny Eriksson, Finsp\u00e5ngs kommun<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Under h\u00f6stterminen har n\u00e5gra av oss utf\u00f6rt ytterligare ett projekt och n\u00e5gra har f\u00f6rdjupat sig i det f\u00f6rsta projektet. Innan jul presenterade vi v\u00e5ra projekt i forskargruppen och det \u00e4r s\u00e5 intressant, sp\u00e4nnande och l\u00e4rorikt att ta del av varandras projekt. Vi i forskargruppen har haft lite olika ing\u00e5ngar p\u00e5 vad vi har riktat projekten mot i leken. Det \u00e4r allt fr\u00e5n att vara lekpedagog med fokus p\u00e5 att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ett likv\u00e4rdigt l\u00e4rande, […]<\/p>\n","protected":false},"author":721,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[415199],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.liu.se\/flersprakighet-i-forskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.liu.se\/flersprakighet-i-forskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.liu.se\/flersprakighet-i-forskolan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.liu.se\/flersprakighet-i-forskolan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/721"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.liu.se\/flersprakighet-i-forskolan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=36"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blog.liu.se\/flersprakighet-i-forskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":37,"href":"https:\/\/blog.liu.se\/flersprakighet-i-forskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36\/revisions\/37"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.liu.se\/flersprakighet-i-forskolan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=36"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.liu.se\/flersprakighet-i-forskolan\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=36"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.liu.se\/flersprakighet-i-forskolan\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=36"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}