Arkiv för March, 2019

Nytt nummer av nyhetsbrevet!

Postad i kategorin: Allmän den 22 March, 2019

Här hittar du det nya numret av HELIX nyhetsbrev!

 

HELIX-nytt nr. 7 


 

Hur kan nationella kompetensutvecklingssatsningar leda till organisationsförändringar?

Postad i kategorin: Allmän den 21 March, 2019

I en nyutkommen avhandling granskar Agneta Halvarsson Lundkvist program av en typ som flera HELIX partners säkert stött på och kanske deltagit i. När europeiska eller nationella policyer riktade mot att utveckla arbetsplatser ska operationaliseras är ett sätt att utveckla nationella eller regionala program eller större projekt. Sådana program erbjuder ofta chefer, stödfunktioner och/eller andra medarbetare i lokala organisationer kompetensutvecklingsaktiviteter. Aktiviteterna syftar inte enbart till att höja kompetensen hos den enskilda deltagaren utan till utveckling av arbetsmetoder och rutiner på arbetsplatsen.

Syftet med avhandlingen var att bidra till kunskap om lärande i ovan nämnda typ av program och i organisationer som programmen stödjer för att kunna realisera policyn. Lärande sågs som en social process där olika intressenter deltog för att utveckla policy, program, organisation eller arbetsplats. Tre nationella program ingick i studien och i dem sågs samtliga ’nivåer’ som delar i ett gemensamt system. Resultatet visade att varje nivå medverkade till realiseringen av policyn genom de förutsättningar för lärande (och därmed även till utveckling) som de gav till nästa nivå. Vidare räckte det inte att lämna över en plan för nästa nivå att följa. Personer som agerade mäklare mellan nivåerna sågs därför som mycket betydelsefulla för att realisera policyn då de bidrog till lärande mellan nivåerna.

Arbetet med avhandlingen startade i ett intresse för program där flera intressenter samverkade för att utveckla och testa kompetensutvecklingsaktiviteter i syfte att uppnå förändringar på arbetsplatsnivå. Många miljoner satsades på programmen men dess effekter var omdiskuterade. Flera utvärderingar av program av denna typ pekade på komplexiteten i att utveckla program där viktiga aktörer så som fackförbund och arbetsgivarorganisationer samt finansiärer samverkade. De samverkande parterna skulle först ta fram en realistisk policy och sedan utveckla rätt kompetensutvecklingsaktiviteter för aktuell målgrupp. Det var dock tunt med forskning kring förutsättningarna för utveckling av sådana program i en svensk kontext. Så småningom väcktes tanken på att fokusera helheten dvs. hela kedjan från policy till ändrad arbetspraktik. Det spelar ju ingen roll om programmen utvecklades till att bli ’state of the art’ om mottagarkompetens i de stöttade organisationerna saknades.

På vilket sätt är avhandlingen relevant för HELIX partners? Sammantaget visar de fyra delstudier som ingår i avhandlingen att lärandemiljön där utvecklingsarbetet försiggår är av betydelse genom hela kedjan. Vidare kan program verka för att stärka lärandemiljön i de organisationer den stöttar och därigenom stötta utveckling av arbetsmetoder och rutiner på arbetsplatsen. Praktiskt innebär det att organisationer som står inför valet att delta i ett nationellt eller regional program bör fråga sig hur programmet kan hjälpa till att stärka lärandemiljön i den egna organisationen. Avhandlingen pekar mot att program som stöttar ledningar och stödfunktioner, och inte enbart vänder sig till förstalinjechefer och medarbetare ute i verksamhet eller produktion, kan fungera bäst. Exempel ges vilka visar att även mycket erfarna ledningsgrupper behövde stöd för att förstå vilka resurser och andra förutsättningar som var nödvändiga för att skapa en lärandemiljö som möjliggjorde de önskade förändringarna. Ledningar som stöttades kunde även till viss del påverka programmets aktiviteter så att de bättre passade in i den rådande kontexten. Ytterligare en fråga som kan ställas innan beslut om att delta i ett policydrivet program av denna typ är om programmet stöttar i uppbyggnaden av ett fortsatt internt stöd för utveckling av arbetsmetoder och rutiner. Båda typer av stöd torde kräva coaching av det praktiska arbete som bedrivs av ledningsgrupp och relevanta stödfunktioner. Detta betyder att utvecklingsprogram som enbart erbjuder kompetensutveckling i form av kurser men ingen coachning kräver ett mycket medvetet arbete från ledningens sida och stort engagemang från stödfunktioner för att skapa goda förutsättningar för förstalinjechefer att tillsammans med sina medarbetare utveckla arbetsmetoder och praktiker. Att delta i ett nationellt eller regionalt utvecklingsprogram ger alltså inte några som helst garantier för att lyckas med att förbättra arbetsmetoder och rutiner. En av delstudierna i avhandlingen visar att deltagande utan ledningens engagemang och en i övrigt outvecklad lärandemiljö istället kan tära på resurser utan att ge resultat.

För HELIX-partners som själva ingår i samverkan med andra intressenter för att utveckla policyer eller program av nämnda typ finns också några medskick från avhandlingen. Den första är, saknas någon viktig intressent i utvecklingsarbetet? Avhandlingen pekar på att utvecklingen av policy och program riskerar stanna upp om inte alla identifierade intressenter deltar eller om de som representerar intressenterna inte har samma beslutsmandat. När grupper sätts ihop kan det därför vara en god idé att ge personer som tillhör dem likvärdigt mandat eller beslutsrätt. Om utvecklingsarbetet drivs på lägre nivå och beslut måste tas högre upp i de organisationer som samverkar är en styrgrupp med beslutsmandat speciellt viktig. En av studierna från ett av de studerade programmen visade att personer som agerade mäklare genom att föra information uppåt eller nedåt i programmet eller verkade mellan de samverkande organisationerna var betydelsefulla. Mäklarna knöt ihop olika delar av programmet och agerade då inte beslutsmandat fanns och utvecklingen stoppades upp. Ett viktigt medskick blir därför att tidigt fundera över vilka personer som kan utses och är beredda att formellt ta på sig en roll som mäklare.


 

Implementering i vården

Postad i kategorin: Allmän den 21 March, 2019

Under 2017 och 2018 har Mattias Elg haft ett uppdrag som expert och stöd till utredare vid Myndigheten för vårdanalys i två uppdrag: uppföljningen av den nationella satsningen på utveckling av vård för kroniskt sjuka personer och utvärdering om förutsättningar för utvecklingsarbete i vården.

Det första uppdraget, vilket resulterade i rapporten “Stöd på vägen“, var ett regeringsuppdrag med syftet att följa genomförandet av satsningen för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Uppdraget innebar bland annat att följa upp och analysera hur insatserna i satsningen hade genomförts och hur de fortsatt kunde tas om hand inom landstingen för att på lång sikt bidra till en bättre vård. Uppföljningen av satsningen visade att en stor del av de medel som inkluderas i satsningen initierade flera projekt i landstingen samt patient- och professionsorganisationer. För att svara på frågan om satsningens förutsättningar för långsiktighet behövde myndigheten skapa en bild av vilka faktorer som hindrar respektive främjar implementering i hälso- och sjukvården. I Mattias arbete ingick att bidra till forskningsbaserad kunskap om just detta.

Det andra uppdraget hade syftet att utreda under vilka förutsättningar som utvecklingsprojekt kan bidra till att skapa långsiktigt hållbar utveckling och lärande i hälso och sjukvården och socialtjänsten. Detta uppdrag resultarade i rapporten “Bäddat för utveckling“. Bakgrunden till projektet var att mycket av det utvecklingsarbete som görs i hälso- och sjukvården och socialtjänsten sker genom utvecklingsprojekt. Men långt ifrån alla projekt resulterar i utveckling och lärande som är långsiktigt hållbara. Vissa projekt som når goda resultat blir aldrig en del av ordinarie verksamhet, utan läggs ner när projektet avslutas. Andra genomförs lokalt utan att lärdomarna förs vidare till andra verksamheter. Angreppsättet i detta projekt var att tillgängliggöra forskningen med hjälp av exempel på verksamhetsnära projekt för att visa på vilka faktorer som kan vara kritiska för ett projekts möjligheter att bidra till långsiktigt lärande. Även här bidrog Mattias med kunskap om både designupplägg av studien och forskningsbaserad kunskap om förutsättningar för implementering.

I uppdraget ingick också att skriva fram en översikt om förutsättningar för implementering i vården. De övergripande frågorna som översikten skulle besvara var:

• Vilka hinder mot implementeringen finns i gränssnittet mellan olika beslutnivåer?
• Hur påverkar vårdens aktörer inom politik, administration och vårdprofession de generella förutsättningarna?

I forskningsuppdraget ingick även att reflektera över patienters betydelse för implementering i vården. Den fullständiga rapporten heter “Implementering i vården“.

Arbetet tillsammans med Myndigheten för vårdanalys är ett gott exempel på hur interaktiv forskning kan bedrivas. Genom att samverka med avancerade utredare skapas nytta för båda intressenterna.


 

Du tittar just nu i HELIX bloggs arkiv för March, 2019.

Sök i bloggen

Sidor

Kategorier

Mest bloggat om



Arkiv

Metadata



Detta är en personlig webbsida och information framförd här representerar inte Linköpings universitet. Se även Policy för www-publicering vid Linköpings universitet.

This is a personal www page. Opinions expressed here do not represent the official views of Linköpings universitet. Please refer to Linköpings universitets wwwpolicy.



HELIX blogg drivs av WordPress