Igår träffades delar av vår nya institutionsstyrelse för en informell fikastund. Vi presenterade oss för varandra, berättade om den undervisning och forskning som vi är engagerade i, och satte ord på vad var och en av oss kan bidra med i institutionsstyrelsen. Vi pratade också om hur vi vill att IS ska fungera.
Bland ledamöterna finns en stor bredd när det gäller bakgrund och erfarenhet. Här finns de som har mångårig erfarenhet av att leda utbildningsprogram och stora forskningsmiljöer i Sverige och utomlands. Vi har ledamöter med lång erfarenhet av undervisning på alla nivåer och på många olika utbildningar. Vi har också de som har en stark identitet som självständig forskare, och som har verkat vid en rad universitet i olika delar av världen. Vi har olika teoretiska och metodologiska perspektiv med oss in, och vi arbetar med många olika slags empiri. Den bredden är en stor tillgång när vi tillsammans ska försöka förstå det omgivande utbildnings- och forskningspolitiska landskapet!
När vi pratade om hur institutionsstyrelsen ska fungera så var det ett förslag som fick särskilt gehör. En av ledamöterna sa att det alltid finns en risk att IS blir kortsiktigt och operativt, men att vi tillsammans kan försöka utveckla metoder, förhållningssätt eller strategier som hjälper oss att bli mer långsiktiga och strategiska.
Det får blir sommarlovsläxan för alla i IS – att tänka vidare på hur vi i IS kan gå till väga för att höja blicken och stärka vår strategiska förmåga.
