Lars Lindblom har befordrats till biträdande professor i tillämpad etik

Hej Lars! Du är biträdande professor sedan 1 juni. Hur ser din bakgrund ut?

Den är lite spräcklig. Jag hade tänkt att bli nationalekonom, men bytte till statskunskap och sen upptäckte jag att filosofin ställde de frågor jag var mest intresserad av. När jag doktorerade så gjorde jag det bland ingenjörerna på KTH. Så inom tillämpad etik, som ju både handlar om empiri och värderingar, får jag använda hela den bakgrunden.

Lars Lindblom, biträdande professor i tillämpad etik.

Kan du kort beskriva ditt forskningsområde?

I grunden undersöker jag vad teorier om rättvisa innebär för hur vi lever tillsammans. Men egentligen är mitt forskningsområde väldigt brett, för rättvisa och hur vi lever tillsammans är ju relevanta frågor på ett antal områden. Jag har skrivit om barn till fångars livssituation, risk management, fackföreningar, likvärdighet i skolan och hur man ens ska förstå rättvisebegreppet. I texter som jag jobbar med nu handlar det om Bitcoin, grunden för sjukvårdsprioriteringar och demokratins stabilitet.

Hur kommer det sig att du valde just tillämpad etik som forskningsområde och varför är det viktigt att forska om just det här?

Tillämpad etik som forskningsområde passar mig för jag tycker att allt är intressant bara man lägger ner lite tid på att förstå det. Och rättvisa och hur vi kan leva tillsammans är väl ovanligt viktiga områden. Så för mig är det en lyx att detta, tillsammans med att få undervisa studenter från olika ämnen och olika platser i världen, är mitt jobb och något som någon faktiskt betalar mig för.

Finns det något nytt område eller någon ny vinkel som du skulle vilja forska kring framöver?

Alltid. Just nu fundera jag på tre möjliga projekt. Ett handlar om att dyka djupare i frågan om demokratins stabilitet och hur det hänger ihop med rättvisa. Historiskt har politiska filosofer tänkt sig att sådan stabilitet är en egenskap hos rättvisan, men nutida politisk filosofi har nog lite glömt bort stabilitetsfrågan. Två andra möjliga projekt handlar om AI. Det finns en oro för att jobben ska ta slut om vi, inom en nära eller mer avlägsen framtid, har maskiner som kan göra allt som människor kan göra men billigare. Hur skulle ett beskattningssystem se ut i en sådan framtid, som göra att de utanför arbetsmarknaden kan leva värdiga liv? Det tredje projektet handlar om rationalitet och AI. Att bygga en AI är att bygga en rationell maskin, men hur ska vi då förstå rationalitet så att vi får den sorts hjälp av AI som vi faktiskt önskar oss?

Posted in Allmän.