Den här våren blev som ingen annan – sommarhälsning från prefekten

 

Den här våren blev som ingen annan. Vi var många som stod i startgroparna i januari, redo att börja arbetet med att forma en ny och sammanhållen institution för kultur och samhälle här på LiU. Lars, Stefan och jag hade precis klivit in i våra prefektuppdrag. I ledningsrådet fanns flera som precis hade utsetts till avdelningschefer och som såg fram emot sina nya uppdrag med både bävan, tillförsikt och entusiasm. I studierektorsledet var det fortfarande glest; arbetet med att utse studierektorer för våra ämnen hade precis börjat, och det var inte alls någon självklarhet hur ämnes- och bemanningsansvar skulle organiseras i praktiken.

I februari inleddes arbetet med att se över hur våra forskningsmiljöer ska vara organiserade. Uppdraget kom från två håll; från Filosofisk fakultet och från Utbildningsvetenskap. Frågorna som ställdes var utmanande och strategiskt viktiga; Hur vill vi att forskningsmiljöerna på vår institution ska vara utformade? Hur kan de organiseras för att bli livskraftiga och framgångsrika? Hur ska de kopplas till grundutbildningen? Vilka miljöer kan samarbeta mer med varandra, eller rent av gå samman? Dessa frågor lyftes sedan i en lång rad av samtal i flera olika konstellationer under våren.

I början av mars kom signalerna på att Covid19 skulle kunna förändra förutsättningarna för oss på ett mer konkret plan. De första frågorna handlade om medarbetare och studenter som var på väg tillbaka från fältarbeten, konferenser eller hembesök i drabbade områden i Kina och Italien. Därefter följde några dagar där våra forskande medarbetare började få signaler på att konferenser i olika delar av Europa kanske skulle ställas in. Fortfarande fanns inga gemensamma riktlinjer; man vände sig till sina kollegor och tänkte högt tillsammans en stund innan man fattade ett eget beslut om att resa eller inte.

Sedan gick allt sedan väldigt snabbt. Jag tror att många minns var man befann sig när man fick veta att vi skulle få tre dagar på oss att ställa om hela verksamheten till distansläge. Själv satt jag i ett möte i Studenthuset och hade nog ganska svårt att ta in vad detta skulle innebära. Frågorna som hopade sig handlade om liv och död likväl som om praktiska detaljer. Hur kan vi skydda våra studenter och medarbetare från att smitta och att smittas? Tänk om hela lärargrupper slås ut samtidigt? Om barnomsorgen klappar igen? Hur får vi tag i headset? Har alla en kamera på sin dator? Hur ska vi lyckas hålla alla medarbetare informerade om vad som händer?

Våren har sedan dess dominerats av Teams, Zoom och av helt nya sätt att interagera med varandra. Förmodligen är det för tidigt att summera vad pandemin och distansläget faktiskt betytt. Vi kanske kan sätta ord på vad allt detta inneburit i praktisk mening, men hur vi påverkats som människor, vad det betytt för våra studenters lärande på ett djupare plan, vad det innebär för all den forskning vi bedriver och för det samhälle vi är en del av – det är för tidigt att säga nu.

Vad jag vill uttrycka nu, innan vi skiljs åt inför semestern, är en stor beundran och tacksamhet inför den kreativitet, den lojalitet och det ansvarstagande som varje medarbetare hos oss på IKOS har gett prov på under våren. Var och en har löst uppgiften efter bästa förmåga – trots att förutsättningarna varit så annorlunda och så svåra att förutsäga. Tack för det, alla! Som jag ser det har vi just lyckats visa att den kollegiala styrningen har stora fördelar även i en krissituation. Den kollegiala styrningen bygger på en tilltro till varje medarbetares professionella etik och ansvarstagande, och på en tro på kollegiets förmåga att fatta omdömesgilla beslut. Den tilltron och det handlingsutrymmet ska vi värna!

Nu önskar jag att ni alla får en lång och vilsam ledighet, med plats för återhämtning och reflektion.

Soliga hälsningar

Josefina

11+

Institutionsstyrelse, Zoom och bokcirkel

 

I onsdags (22 april) hade vi vårt tredje institutionsstyrelsemöte för året. Det var vårt första styrelsemöte via Zoom – mötet innan ägde rum första veckan av mars och då var vi alla lyckligt ovetande om hur Covid19 skulle påverka oss och hela samhället. På dagordningen fanns bland annat beslut om arbetsordning för styrelsen, beslut om delegering av uppdragsutbildning och HR-ärenden. Protokollet läggs på IKOS fillager när det är justerat och klart.

Som vanligt inledde vi vårt styrelsemöte med en stunds bokcirkel. Till detta möte hade vi läst texten “Om akademiskt hushållsarbete och dess fördelning” av Sara Kalm. I texten diskuteras det som kallas ”akademiskt hushållsarbete”, det vill säga sysslor som inte är meriterande men som är nödvändiga för att arbetsplatser inom akademin ska fungera. Det handlar enligt texten om alltifrån att ställa upp för kollegor när det krisar, ta på sig uppdrag som inte är meriterande, kommentera kollegors texter, till att  “agera seminarieutfyllnad när det är glest i salen och någon har en inbjuden gäst”. Ett av argumenten i texten är att kvinnor i betydligt högre grad än män både blir tillfrågade och erbjuder sig att utföra sysslor som kan beskrivas som akademiskt hushållsarbete; att detta innebär att andra och mer meriterande arbetsuppgifter får stå tillbaka; och att detta i förlängningen påverkar kvinnors karriärutveckling på ett ofördelaktigt sätt.

Texten skapade både igenkänning och kritiska invändningar hos oss som läste den. Tipset från styrelsens bokcirkel till resten av IKOS blir att läsa texten tillsammans med kollegor och reflektera över den och över hur vi har det på vår egen arbetsplats.

2+

Ett gemensamt perspektiv på våra forskarutbildningar

Idag, tisdag 21 april, har IKOS forskarutbildningsråd haft möte. Mötets huvudsakliga fokus var att arbeta vidare med en gemensam hanteringsordning för IKOS forskarutbildningar. Hanteringsordningen innehåller viktiga frågor som handlar om ansvarsfördelning mellan forskarutbildningsansvarig, -studierektor och -administratör. Hanteringsordningen tar också upp frågor som rör progression, kurser och seminarieverksamhet med mera. Hanteringsordningen kommer att revideras vidare under kommande forskarutbildningsråd för att sedan fastställas i institutionsstyrelsen.

Utöver hanteringsordningen behandlades även frågor om arbetssituationen med tanke på distansläget, den årliga uppföljningen av avvikelser för ISP, planerade doktorandkurser för hösten 2020, blanketter och tillsättandet av ny FUS i Norrköping. Minnesanteckningar kommer inom kort att finnas på IKOS fillager i mappen  IKOS Gemensamt – Styrelse och Råd – Forskarutbildningsråd.

Hälsningar

Sofie Gustafsson, Ledningssamordnare, och sekreterare i Forskarutbildningsrådet

5+

IKOS Ekonomigrupp är på gång!

Arbetet med att bli en institution pågår på många håll på IKOS just nu. Ett exempel på detta är ekonomgruppen, som just har inlett ett gemensamt målbildsarbete. Det är spännande och utmanande – tre tidigare organisationskulturer som finns på två campus ska tillsammans mötas i ett gemensamt ekonomiarbete vid IKOS.

Arbetet inom ekonomigruppen handlar dels om att utveckla strukturer och rutiner som gör att vi kan ge verksamheten en professionell service. Arbetet handlar också om att vi ska hitta rätt i de mjuka frågorna som samarbeten, nätverk, vem gör vad, back-up funktioner och kommunikation. Redan nu finns ett återkommande veckomöte där ekonomerna gemensamt lyfter och löser en mängd operativa frågor i det löpande ekonomiarbetet. Under de närmste veckorna avsätts en del av tiden vid veckomötena till ett målbildsarbete, där vi fokuserar på vad gruppen vill stå för visionärt. Men vi enades också om att vägen fram är lika viktig som målet.

Mats Tholander, Administrativ chef

1+

Vilka vill du se som Årets alumner?

Nu är det dags att ge förslag på vilka två tidigare LiU-studenter som ska få utmärkelsen Årets alumn 2020. Alla är välkomna att nominera en eller flera kandidater. För att bli Årets alumn ska man ha läst vid Linköpings universitet i minst två år på heltid och därefter ha utfört en prestation, engagerat sig i en fråga eller gjort något annat som förtjänar att uppmärksammas.

Skicka din nominering till alumni@liu.se senast den 8 maj. Den ska innehålla alumnens namn, utbildning, en kort beskrivning av vad personen har gjort och en motivering till varför hon eller han förtjänar att bli Årets alumn.

Läs mer om utmärkelsen och tidigare Årets alumner på https://liu.se/artikel/arets-alumn

1+