Så fördelas nya utbildningsplatser

Regeringen har föreslagit att medel för nya permanenta utbildningsplatser ökas med cirka 2 600 helårsstudenter vid universitet och högskolor och presenterar nu fördelningen av platserna. För Linköpings universitet innebär det 55 nya platser i år och 110 platser 2021.
– Coronavirusets konsekvenser för ekonomin och arbetsmarknaden gör att rekordmånga söker sig till studier nu, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.
Pandemin har gjort att fler vill hjälpa till i vården och ökningen av antalet sökande till vårdutbildningar är rekordstort. Regeringen vill nu möjliggöra för fler att läsa bristyrkesutbildningar inom till exempel data och it samt utbildningar som möjliggör arbete inom vård, skola och social omsorg.

 

0

Högst utbildningsnivå i universitetsstäder

Flest högutbildade finns i våra storstadskommuner och residensstäder, samt i de kommuner som har ett universitet. Kvinnor är mer högutbildade än män, men fler män än kvinnor är forskarutbildade. Det visar ny statistik från SCB, om svenska befolkningens utbildning 2019.
Drygt en fjärdedel av befolkningen är högutbildad. De bor oftast i storstadskommuner och residensstäder. Majoriteten av kommunerna med allra högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län, där en tredjedel eller mer av befolkningen har minst treårig eftergymnasial utbildning i nio av kommunerna. Andra kommuner med hög utbildningsnivå är Lund, Lomma, Uppsala, Umeå och Linköping.

 

0

Nationell forskningsinfrastruktur ses över

Regeringen utser Tobias Krantz till särskild utredare med uppdraget att se över hur forskningsinfrastrukturen på nationell nivå kan utvecklas.
Utredaren ska lämna förslag om utveckling av organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur på nationell nivå och även hur ett system för nationell prioritering av forskningsinfrastruktur kan utformas. Syftet är att upprätthålla en forskningsinfrastruktur av hög kvalitet som ska vara ett effektivt stöd för att möta samhällsutmaningarna.
Regeringen har som mål att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och då behöver forskningsinfrastrukturen hålla hög kvalitet, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Tobias Krantz är tidigare högskole- och forskningsminister och tills nyligen chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv.

0

Lärosäten ska analysera virusprovtagning

Regeringen har beslutat att universitet och högskolor ska bistå Folkhälsomyndigheten med att analysera de virusprover som tas. Uppdraget syftar till att utöka antalet tester för covid-19.

Eftersom lärosätena inte vanligtvis utför analystjänster av det här slaget har regeringen beslutat att ge lärosätena bemyndigande för att kunna tillhandahålla bland annat analystjänster och ta ut avgifter för att täcka tillkommande kostnader.
– Lärosäten har kunskap och kapacitet att kunna bistå vården med analys av tester, och det kan finnas behov av andra insatser från universitet och högskolor. Det är viktigt att lärosätena får förutsättningar för att kunna bistå med detta, kommenterar Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

0

Samlad forskningsdata om covid-19

EU-kommissionen vill samla forskningsdata och metadata från forskning, på en covid-19-dataplattform som är en gemensam öppen plattform inom ramen för det europeiska öppna forskningsmolnet (EOSC). Regeringen ger därför Vetenskapsrådet i uppdrag att samordna det nationella arbetet gentemot den gemensamma dataplattformen och utser Vetenskapsrådet att också representera Sverige i covid-19-plattformen.
Målet med satsningen är att länka fler medlemsländers datakällor till plattformen på ett koordinerat och säkert sätt, så att kunskapen om det nya coronaviruset kan bygga vidare på senaste forskningsresultaten, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

0