Mer pengar till studenthälsan

För att stärka studenthälsan och bidra till en bättre studiemiljö fördelar regeringen 25 miljoner kronor under 2021 till landets lärosäten. Med satsningen vill regeringen särskilt gynna studieovana studenter.
Enligt ett pressmeddelande från regeringen är den psykiska ohälsan alltför utbredd bland studenter. När undervisningen sker på distans med minskade sociala kontakter och med en osäker framtida arbetsmarknad, bedöms behovet av insatser öka.
Störst tilldelning får universiteten i Lund, Uppsala, Stockholm och Göteborg med 2,1 miljoner kronor vardera. Linköpings universitet får 1,2 miljoner kronor.
Så här fördelas medel för studenthälsan

 

Slopat fribelopp till 30 juni 2021

Det finns ett fortsatt behov av att studerande kan gå in och avlasta särskilt i vården med anledning av coronapandemin. Regeringen vill därför förlänga det tillfälligt slopade fribeloppet till och med den 30 juni 2021.
Fribeloppet reglerar hur hög inkomst en studerande kan ha utan att studiemedlen minskas. Genom att ta bort fribeloppet under det första halvåret behöver en studerande inte oroa sig för negativa effekter för rätten till studiemedel.

 

 

Två LiU-alumner bland nya IVA-ledamöter

Bland de nya ledamöterna i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) finns två LiU-alumner: Per Olofsson, styrelseordförande för Climeon AB, och Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. IVA har till uppgift att förbättra samhället genom att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling.

– Kunniga och kompetenta ledamöter är en förutsättning för att uppfylla akademiens syfte. De nyligen invalda ledamöterna, toppnamn inom företagsvärlden och erkända forskare, är en fantastisk resurs till akademien, säger Tuula Teeri, vd IVA.

Se alla nya ledamöter i IVA:s pressmeddelande

LiU-forskare på Land Lantbruks topplista

Varje år listar tidningen Land Lantbruk 50 personer inom de gröna näringar som har gjort störst avtryck under året. På sjunde plats hamnar LiU-forskaren Per Frankelius för sin upptäckt att FN:s klimatpanel IPCC inte tillgodoräknade lantbruket dess positiva effekter med kolinlagring. Hans artikel publicerades i tidskriften Agronomy Journal och har fått uppmärksamhet i flera andra medier.
Per Frankelius kommenterar sin medverkan på listan i Land Lantbruk

 

 

 

Kraftig förstärkning av svensk forskning

I regeringens forsknings- och innovationsproposition ökar resurserna för att kunna möta stora samhällsutmaningar och för att värna den fria forskningen. Redan 2021 ökas anslagen med 3,4 miljarder kronor. Åren 2022, 2023 och 2024 beräknas satsningen till cirka 3,2 miljarder kronor, 3,3 miljarder kronor respektive 3.75 miljarder. Forskning och innovation krävs för att återstarta ekonomin och bygga kompetens, konkurrenskraft och välfärd.
Satsningarna handlar om att stärka fri forskning i hela landet och en förstärkning till Vetenskapsrådet. I propositionen finns också satsningar på fem stora samhällsutmaningar; klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle.
Regeringen förslår också ändringar i högskolelagen för att dels stärka och tydliggöra högskolans ansvar för samverkan, internationalisering och livslångt lärande, dels främja och värna den akademiska friheten.
Vetenskapsrådet och Vinnova får en betydande ökning av medlen för forskningsinfrastruktur. Det görs också satsningar som ska bidra till att möte samhällsutmaningarna och nyttiggöra forskningsresultat.
Som ett led i utvecklingen av den strategiska forskningspolitiken kommer Mälardalens högskola bli Mälardalens universitet.