Flera nya LiU-forskare i VR:s ämnesråd

Vetenskapsrådets elektorsförsamling har valt ledamöter till styrelse och ämnesråd för perioden 2022 – 2024. Bland nyvalda ledamöter finns fem forskare från Linköpings universitet.

I ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap är Gerhard Andersson ny ledamot, i ämnesrådet för medicin och hälsa David Engblom och Mikael Sigvardsson. Mats Fahlman och Fredrik Gustafsson är nya ledamöter i ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.

Regeringen har sedan tidigare utsett Irene Wennemo som ny ordförande för Vetenskapsrådets styrelse.

Läs hela pressmeddelandet på Vetenskapsrådet webbplats

Prestigefullt pris till Agtech 2030

Innovationsplattformen Agtech 2030 fick silvermedalj i Agritechnica Innovations Award, det mest prestigefulla priset som finns i världen inom lantbruksteknik. Agtech 2030, som koordineras av Linköpings universitet, får priset för uppfinningen ”Compaction Prevention System (CPS) och i teamet bakom ingår lantbrukare, rådgivare, forskare och civilingenjörsstudenter.
CPS bidrar till att lösa problemet med markpackning som orsakas av lantbrukets allt tyngre maskiner och som gör att skördarna inte når sin fulla potential. Om markpackning uppstår hämmas grödans rotutveckling. Även vattenflöden, kväveprocesserna, det biologiska livet i marken och syretillgången hämmas vilket sammantaget påverkar skördeutfallet.
Uppfinningen CPS möjliggör kontinuerlig och automatisk indikering av förväntad markpackning. Om det exempelvis kommit lite regn kan ytjorden vara blöt men under den kan jorden vara torrare. CPS kan indikera om det är okej att köra på ett visst fällt, även om det vid blotta anblicken kan kännas riskabelt.
Bakom priset Agritechnica Innovations Award står tyska Deutsche Landwirtschafts-Gesellschaft (DLG) som också arrangerar världens största lantbruksmässa.

Om Agtech 2030

Mer info om Compaction Prevention System

Mer info om 2022 års medaljörer, en guld och 16 silver på Agritechnicas hemsida

 

 

Färre antagna i landet men fler på LiU

Antalet antagna till högskoleutbildningar våren 2022 på landets lärosäten har minskat med nästan fyra procent jämfört med våren 2021. Men på Linköpings universitet har antalet antagna ökat med drygt sex procent, visar siffror från Universitets- och högskolerådet (UHR).
Vid första urvalet till vårterminen 2022 har 37 lärosäten i landet antagit 198 502 sökande. Det är en minskning med nästan fyra procent. Men även om det totala antalet antagna minskar så tar 15 lärosäten in fler studenter jämfört med förra våren. På Linköpings universitet har 7 001 studenter antagits till någon utbildning vilket är 6,2 procent fler än våren 2021 då 6 594 studenter antogs.

Läs mer på UHR:s webbplats

 

Mälardalens högskola blir universitet

Regeringen har fattat beslut om att Mälardalens högskola blir universitet från och med 1 januari 2022. De har sedan tidigare examenstillstånd för att ge utbildning på forskarnivå inom sex forskningsområden som spänner från teknik till utbildningsvetenskap. När lärosätet nu får universitetsstatus kommer det att kunna anordna utbildning på forskarnivå samt examinera doktorer inom alla ämnen som det väljer.

Läs mer på regeringens webbplats

 

UKÄ sätter fokus på forskarutbildningen

Det finns varken brist eller överskott på forskarutbildade. Däremot verkar det vara för få som utbildas inom vissa områden. Det visar Universitetskanslersämbetets (UKÄ) samlade rapport som belyser forskarutbildningen ur olika perspektiv. UKÄ har under flera år undersökt den svenska forskarutbildningen. Syftet är att studera forskarutbildningen ur flera olika synvinklar: samhällets behov av forskarutbildade, studenters intresse för forskarutbildningen och lärosätenas dimensionering av forskarutbildningen. I projektet har flera statistiska undersökningar och en intervjuundersökning med åtta lärosäten genomförts.

Läs hela rapporten på UKÄ:s webbplats