Kräver sänkt terminsavgift

I ett nationellt upprop vill över 1 000 internationella studenter vid svenska lärosäten få sänkta terminsavgifter. De vill också att Migrationsverket ger avkall på kravet att de internationella studenterna för att få uppehållstillstånd ska betala in avgiften för nästa termin före sommaren utan att det ska gå att vänta med inbetalningen till hösten.

Med coronakrisen och den digitala undervisningen på distans har studenterna inte fått den utbildning de betalt för, skriver de i sitt upprop. Inte heller kan de använda campusområdena som tidigare eller föra öppna diskussioner med sina lärare. Sänkta terminsavgifter kan också kompensera inkomstfallet från de  deltidsjobb som många av studenterna förlorat i och med cocvid-19.

Vid Linköpings universitet läser 400 internationella studenter på olika mastersprogram.

0

Antalet internationellt rekryterade forskare på LiU ligger strax över genomsnittet

Andelen internationellt rekryterade forskare har ökat i Sverige under de senaste åren. Den här typen av internationalisering drivs framförallt på genom rekrytering av juniora forskare och mer forskningstunga lärosäten. Men jämfört med andra europeiska lärosäten är andelen utländska forskare ändå låg, skriver Universitetskanslersämbeten i en ny analys.

Den genomsnittliga andelen internationellt rekryterade forskare i Sverige är cirka 12 procent, vilket gör att Sverige placerar sig i mitten av de undersökta länderna. För Linköpings universitet ligger andelen internationella rekryteringar på 13%.

Högst listan står Università della Svizzeria Italiana i Lugano, Schweiz med 76 procent internationellt rekryterade forskare.

Lärosäten som placerar sig högt upp på listan brukar rankas bland de främsta i Europa och världen.

0

Fler anställda på lärosätena

Antalet anställda vid Sveriges universitet och högskolor uppgick 2019 till 52 870 heltidsekvivalenter. Det är en ökning med 1 200 heltidsekvivalenter sedan 2018.
Det visar ny statistik från Universitetskanslersämbetet.
För landet som helhet var fördelningen mellan forskande och undervisande personalen och personal med andra uppgifter densamma, 60 respektive 40 procent både 2018 och 2019. Sett till en tioårsperiod har det blivit en minskning med fyra procent av andelen personal med andra uppgifter.

För LiU:s del visar UKÄ:s statistik en obetydlig ökning av det totala antalet anställda, från totalt 3246 personer 2018 till 3359 personer 2019. Könsfördelningen var i princip helt jämn.

0

Lärosäten ska analysera virusprovtagning

Regeringen har beslutat att universitet och högskolor ska bistå Folkhälsomyndigheten med att analysera de virusprover som tas. Uppdraget syftar till att utöka antalet tester för covid-19.

Eftersom lärosätena inte vanligtvis utför analystjänster av det här slaget har regeringen beslutat att ge lärosätena bemyndigande för att kunna tillhandahålla bland annat analystjänster och ta ut avgifter för att täcka tillkommande kostnader.
– Lärosäten har kunskap och kapacitet att kunna bistå vården med analys av tester, och det kan finnas behov av andra insatser från universitet och högskolor. Det är viktigt att lärosätena får förutsättningar för att kunna bistå med detta, kommenterar Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

0

Digital utbildning om traumavård för barn

Barnafrid vid Linköpings universitet har tidigare fått i uppdrag av regeringen att utarbeta ett program för kompetensutveckling inom psykiatrisk traumavård.

Regeringen ger nu LiU i uppdrag att även digitalisera programmet. Universitetet ska analysera hur utbildningen bör utformas för att säkerställa användbarhet och nytta och utifrån analyserna ta fram, digitalisera och tillgängliggöra utbildningen i tillämpliga delar.

Det digitala stödet ska främst rikta sig till personal inom första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa samt till personal i barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

Till arbetet med digitaliseringen har regeringen avsatt 3 miljoner kronor under 2020 och avser att avsätta medel också för perioden 2021-2022.

0