Tillståndet för svensk forskning

Nu finns en ny upplaga av Forskningsbarometern som ger en övergripande bild av hur Sverige som forskningsnation står sig i internationell jämförelse.
Forskningsbarometerns samlar information från flera statistikkällor, samtidigt som den redovisar unik information om vetenskapliga publikationer och deras citeringsgenomslag. Rapporten används av regeringen, lärosäten, forskningsfinansiärer och journalister som ett underlag för till exempel faktainhämtning, analys och diskussioner om framtiden för svensk forskning.
En av nyheterna i årets rapport är statistik om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

Forskningsbarometern ges ut vartannat år av Vetenskapsrådet. Detta är den fjärde i ordningen.

Läs rapporten ”Forskningsbarometern 2021. Svensk forskning i internationell jämförelse

Ny ordförande för styrelsen för SciLifeLab

Regeringen har beslutat att förordna professor Ylva Engström som ordförande i styrelsen för Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning, SciLifeLab. Ylva Engström är professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet.
SciLifeLab är en nationell forskningsinfrastruktur för molekylära livsvetenskaper och är en av regeringens stora satsningar på forskningsinfrastrukturer i Sverige. Centret drivs av fyra värduniversitet och har verksamhet vid flera lärosäten runt om i landet.

Mer info om utnämningen finns på regeringens webbplats

 

Sverige deltar i undersökningen Eurostudent

Regeringen har tagit beslut om att ge Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att ansvara för det svenska deltagandet i Eurostudent 8. Eurostudent är en undersökning som jämför europeiska studenters ekonomiska och sociala villkor och genomförs under tre år, 2021 – 2023. De här är den enda internationella undersökningen som undersöker studenternas egen syn på de sociala och ekonomiska villkoren och där resultatet i de olika länderna går att jämföra.
Eurostudent har hittills genomförts sju gånger och Sverige har deltagit i de fem senaste.

Mer om Eurostudent 8 på regeringens webbplats

 

Årets Fernströmspristagare studerar hjärtats rytm

Årets mottagare av Svenska Fernströmspriset vid Linköpings universitet är Sara Liin. 
Hennes forskargrupp studerar jonkanaler som finns i såväl människans hjärta, nervsystem som muskler. 

Det är ett ärofyllt pris som betyder mycket för unga forskare.
– Det är oerhört hedrande att utnämnas till årets pristagare, säger Sara Liin.
Hon studerar specialiserade proteiner – jonkanaler – i cellmembranen hos hjärtceller. Flöden av joner styr hjärtslag och nervimpulser. Mutationer i jonkanalerna kan orsaka rytmrubbningar i hjärtat, som förmaksflimmer och kammarflimmer. I dag finns inte läkemedel som återställer en normal kanalfunktion och hjärtrytm. Sara Liins forskargrupp samverkar med klinisk verksamhet genom att diskutera metoder och forskningsresultat med till exempel kardiologer och genetiker. 

Sara Liin disputerade i neurobiologi vid LiU 2011. Hon fick ett av 2019 års ERC Starting Grants från europeiska forskningsrådet på cirka 15 miljoner kronor till ett projekt om rytmrubbningar i hjärtat.

Läs mer om Fernströmspristagaren och hennes forskning: Cellens elektricitet blev Sara Liins hjärtesak

Text: Ulrik Svedin