Hej bloggen!
Projektets tredje termin börjar lida mot sitt slut. Under hösten har vi jobbat på med våra lokala aktionsforskningsprojekt och som forskare är det superspännande att höra och se hur mycket som händer. Förra veckan var en av de där fantastiska gångerna då vi fick träffa varandra i verkliga livet. Vi ses oftast digitalt men en gång per termin träffas vi ”på riktigt” hos en av våra deltagande organisationer. Den här gången var det Kinda kommun som stod värd och vi fick hälsa på hos Kristina på Rimforsa skola och Maria på Värgårdsskolan. Ett stort värde med att få besöka varandra är att vi får se miljöerna vi så ofta pratar om vilket hjälper till att förstå förutsättningarna för de olika lokala aktionsforskningsprojekten. På plats-dagarna ger oss också tid att fördjupa oss i olika frågor och ha lite längre diskussioner.

Vi hann med mycket under gårdagen men två viktiga diskussioner som hänger ihop med att vi nu närmar oss den sista projektterminen var vilka erfarenheter av att som lärare leda skolutveckling samt hur vi vill sammanställa och sprida våra resultat och erfarenheter.

När det gäller skolutveckling pratade vi mycket om hur betydelsefullt det är att hitta ett medvetet och strukturerat arbetssätt vilket ULF-projektet och vår aktionsforskningsbaserade approach har bidragit med. Att förändra i skolan har i vårt projekt inte handlat om att ställa allt på ända och göra nytt utan att genom att identifiera frågor som är viktiga i vardagen och bli uppmärksamma på värderingar och förgivet taganden och skruva på det vi gör samt införa små förändringar. Som Kristina brukar säga, det handlar inte om att det vi gör inte är dåligt utan om hur vi kan utveckla det vi gör. Det som ofta saknas i vardagen för att kunna göra det är tid, struktur och mandat, det här har ULF-projektet och samarbetet mellan lärare och forskare bidragit med. Det är verkligen roligt att se hur detta leder till förändring på skolorna!

Framgent kommer vi arbeta med att försöka sammanställa och analysera våra förändringar och erfarenheter. Vi har lärt oss jättemycket och vill så klart dela det med andra – vi har många idéer men exakt vad det blir återkommer vi med i vår…

/Lina Lago, LiU

På bilden ser ni (nästan hela) det härliga ULF-gänget från projektet ”tillgängliga lärmiljöer”.

”Min tillgängliga vuxna” har kommit att handla om hur vi vuxna organiserar oss i klassrummet för att vara tillgängliga vuxna för eleverna. Arbetslagets vision handlar om att tydliggöra roller så att fokus under lektionstid hamnar på elevernas inlärning och inte på samtal om praktikaliteter och lektionsinnehåll. Lektionstiden är elevernas värdefulla tid för inlärning, och därför ska diskussioner om praktikaliteter och lektionsinnehåll vara genomförda före tiden för lektion.

För att nå vår vision om att vara tillgängliga vuxna enas vi om att varje lektion ska ha följande struktur, vilken också blir vår aktion;

– pedagog 1; ansvarar för lektionsinnehåll och leder undervisning. Stöttar elev, en mindre grupp eller helklass.

– pedagog 2; ansvarar för att stötta elev, en mindre grupp eller helklass.

– resurs; ansvarar för att stötta elev, en mindre grupp eller helklass.

– speciallärare; ansvarar för att stötta elev, en mindre grupp eller helklass.

Faktorer som underlättar är att det i arbetslaget finns en stor vilja till att förbättra. Vi har elevernas bästa för ögonen, vi vill nyttja våra olika kompetenser i arbetslaget på rätt sätt samt så känner vi stor glädje inför att förbättra. Vi tänker och pratar i termer såsom förbättringspotential och skolutveckling.

 

Kristina Karlsson, Rimforsa skola

Nu har kortsiktiga och långsiktiga mål satts upp i arbetslagen. Båda skolorna är just nu i en spännande fas i projektet där det händer mycket. Aktioner kopplat till målen formuleras, genomförs och utvärderas i arbetslagen. Upplevelsen är att förändring pågår och att medvetenheten är påtaglig. Vi ser förändringar i beteendemönster hos oss i kollegiet, som är till fördel för eleverna, när det gäller tillgänglighet till vuxna.

Som medforskande lärare upplever vi en positiv effekt hos kollegorna. Det finns en kraft i kollegiet och en vilja att förändra för elevernas bästa. Elevernas perspektiv kommer återigen att lyftas fram under den närmaste perioden genom samtal och i intervjuer med eleverna.

Nästa utmaning är att mäta våra resultat och den upplevda förändringen. Här är det viktigt för oss att få stöd i processen av våra forskare och medforskande kollegor, genom handledning och resonemang, för att mätningarna av resultaten ska bli så tillförlitliga som möjligt. En svårighet är att välja metoder och formulera frågeställningar för att få reda på förändring, positiv eller negativ.

Vi ser med spänning fram emot att ta del av resultaten på våra sex olika skolor!

/ Katrin Stahlberg och Linda Pettersson, medforskande lärare Finspångs kommun

I skrivande stund så kan det konstateras att det hänt otroligt mycket sedan sist. Alléskolan tvingades avbryta sitt ULF-projekt under en tid på grund av sjukdom. Förhoppningsvis är de igång igen under höstterminen.

På Grebo skola har vi jobbat intensivt med att samla in fakta via flera olika enkäter. Vi är många som deltar i skolans projekt, all pedagogisk personal från förskoleklass till åk 6 och även fritidshemmets personal. Vi är så många eftersom vi vävt in det kollegiala lärandet i ULF-projektet. Därför är vi indelade i olika team som gjort sina egna enkäter utifrån olika infallsvinklar som alla handlar om att vara  en tillgänglig vuxen i skolan. Vi har fått in massor av bra information som vi nu ska arbeta vidare med. Nästa steg blir att sätta vår vision om hur vi vill att det ska vara i respektive område och att planera upp de aktioner som vi ska genomföra. Min utmaning som ledare av projektet har varit att finnas som stöd för alla team. Jag har varit med fysiskt i varje team åtminstone en gång och alltid funnits med digitalt för alla. Det har fungerat bra och jag är imponerad av mina kollegor. I slutet av varje träff reflekterar varje individ i ett drivedokument och detta kan jag ta del av. Många känner att de får jobba med något som ligger nära den dagliga verksamheten och är därför mycket positiva till hela projektet.

/Annie Krantz, Åtvidabergs kommun.

Vi står i startgroparna för förändringsarbetet i ULF-projektet om lärmiljöer och tillgängliga vuxna. I Finspångs två deltagande skolor tar vi två olika vägar mot målet. En väg går genom korridorerna i skolan och en rakt in i klassrummet. Vi angriper det gemensamma problemet med bristande tillgänglighet i vår skoldag. Att som vuxen i skolan vara tillgänglig på bästa sätt är en utmaning. Det finns många saker som påverkar både elever och personal. Vårt gemensamma mål är att minska störande moment och att freda lektioner och arbetsmiljö från distraktioner av olika slag.

Trånga lokaler och stora klasser gör att vi måste utnyttja alla delar av skolorna. Korridorer och grupprum används flitigt och är inredda efter ändamålet så gott det går. Scheman, ansvarsfördelning, ställtid, tankesätt, olika uppdrag/fokus, tid, forum för samtal och invanda mönster påverkar elever och personal. ULF-projektet ger oss möjlighet att vrida och vända på detta. Hur har vi det nu? Varför är det så? Hur vill vi ha det? Vad behöver förändras och hur gör vi det? Vad kan vi påverka?

Nu ska kortsiktiga och långsiktiga mål sättas och handlingar genomföras. Tillsammans i arbetslagen ska konkreta mål formuleras och utifrån det ska lämpliga handlingar styra oss mot målet. Vi känner vind i seglen och resan är påbörjad.

/ Katrin Stahlberg och Linda Pettersson, medforskande lärare Finspångs kommun.